Positiv djurvälfärd – hur definieras det?

2025-08-20
Djurvälfärd på ekologiska gårdar För yrkesverksamma Forskning om ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Det har under flera decennier forskats om hur vi kan undvika dålig djurvälfärd i våra produktionssystem och minimera lidandet för produktionsdjuren. De senaste tio åren har begreppet positiv djurvälfärd börjat att florera inom forskningen och nu har en stor grupp forskare arbetat fram ett förslag på en definition av begreppet. Överordnat handlar det om att vända på perspektivet i synen på djuren – från att minimera problem till att förstå vad som stimulerar djurens förmågor och utveckling.

I början av 2024 samlades 23 ledande forskare i Wien till en workshop för att diskutera en definition av vad som menas med positiv djurvälfärd. Gruppen enades om denna definition:

"Positive animal welfare can be defined as the animal flourishing through the experience of predominantly positive mental states and the development of competence and resilience."*

*Rault et al. 2024 (https://royalsocietypublishing.org/doi/epdf/10.1098/rsbl.2024.0382)

Definitionen har en annan innebörd jämfört med det nu rådande perspektivet som bäst kan uttryckas i paragraf 1 i djurskyddslagen: ”Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom”. Lagen syftar till att undvika problem för djuren men positiv djurvälfärd handlar om att förstå vad som stimulerar djurens utveckling och hur det kan styrka kompetenser och motståndskraft.

Forskarna pratar om ”övervägande positiva mentala förhållande” då man inte kan undvika att djuren utsättas för förhållanden som skapar frustration. Tanken är dock att djuren huvudsakligen utsätts för positiva intryck genom belöning, olika val och har möjlighet att aktivt sträva efter mål och uppnå önskade resultat. Den nya definitionen handlar om att djuren ska ha möjlighet att utveckla kompetenser och bli robusta och därmed få bättre balans i livet.

Inom SLU pågår ett projekt under ledning av Josefina Zidar som är inspirerad av det nya begreppet och det handlar om hur en trygg och stimulerande uppväxtmiljö kan påverka värphönsens välfärd. Hypotesen är att det finns ett samband mellan en känsla av trygghet och positiv djurvälfärd där trygghet skapar motståndskraftiga individer som har en bättre livskvalitet. Projektet har också fått uppmärksamhet i tidningen Extrakt.

Intresset inom området är stort och ett pågående projekt LIFT (Lifting farm animal lives – laying the foundations for positive animal welfare) engagerar ett stort antal forskare inom EU. Sverige är representerad i projektet genom Linda Keeling.

Positiv djurvälfärd kan exempelvis handla om betydelsen av bökande grisar, sprättande höns, betande kor, ko/kalv-system med mera. För den ekologiska djurhållningen är detta forskningsområde därför intressant då det kan utveckla produktionssystem som stärker det naturliga beteendet och exempelvis bidrar till bättre kunskap om hur utevistelse och betesdrift kan utvecklas och förbättra djurvälfärden.