Ekologisk mat från jord till bord Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Biologisk mångfald och ekologisk produktion För yrkesverksamma Markbördighet och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Det agrara livsmedelssystemet står inför en rad socioekologiska hot, varav många orsakas och förstärks av det industriella jordbruket. Jordbruket är till exempel den enskilt största orsaken till avskogning och förlusten av landlevande biologisk mångfald. Vidare står jordbruket för 70 procent av användningen av allt färskvatten och orsakar cirka en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. Många berättelser om ett mer hållbart jordbruk har därför dykt upp som erbjuder förslag på lösningar på de utmaningar som livsmedelssystemet står inför. En sådan berättelse som nyligen har fått en framträdande roll är regenerativt jordbruk. Drivkrafterna bakom den snabba framväxten av regenerativt jordbruk är dock inte väl kända. Dessutom är det regenerativa jordbrukets potential för att stödja ett mer hållbart jordbruks- och livsmedelssystem inte väl utforskat.

Genom att utföra en så kallad genealogisk (släktträds-) analys har en grupp forskare vid Sydneys tekniska universitet i Australien undersökt hur regenerativt jordbruk förhåller sig till andra framträdande berättelser om hållbart jordbruk. De andra berättelserna om hållbart jordbruk som inkluderades i studien var hållbar intensifiering, bevarandejordbruk, ekologiskt jordbruk och agroekologi. Författarna menar att framväxten av berättelsen om regenerativt jordbruk delvis kan förklaras av luckor och motsägelser i dessa fyra tidigare berättelser. Hållbar intensifiering har fått kritik för att vara för likt status quo och konventionell intensifiering med industrijordbruk. Bevarandejordbruk har också haft starka kopplingar till industrijordbruk och varit fokuserat på växtodling och har därmed saknat en roll för djurgårdar. Inom det ekologiska jordbruket har det funnits en kritik mot den konventionalisering som skett över tid. Agroekologins starka kopplingar till globala syd och element av radikal transformation av livmedelssystemet har lett till en begränsad roll och intresse bland aktörer i livsmedelskedjan i det globala nord.

Myndigheter och organisationer som tidigare anammat berättelsen om hållbar intensifiering talar nu istället om regenerativt jordbruk. Det samma gäller många lantbrukare som tidigare berättat om ekologiskt jordbruk eller bevarandejordbruk. Även stora livsmedelsföretag som inte tilltalats av berättelsen om agroekologi talar nu och medverkar till att skapa berättelsen om regenerativt jordbruk. Detta har skapat en miljö där många aktörer talar berättelsen om regenerativt jordbruk men från olika bakgrundspunkter och kanske med olika motiv, vilket lett till nya motsättningar. Forskarna pekar också på att regenerativt jordbruk hittills bara har erbjudit ett begränsat utrymme för att erbjuda transformativa förändringar av jordbruket, eftersom makt- och rättvisefrågor i livsmedelssystemet inte uppmärksammas i någon större utsträckning. Samtidigt menar de dock att regenerativt jordbruk kan bidra till att skapa fler nyanser kring hållbart jordbruk som tillsammans kan bidra till jordbrukets nödvändiga omställning.

Studien

Bless, A., Davila, F., & Plant, R. (2023). A genealogy of sustainable agriculture narratives: implications for the transformative potential of regenerative agriculture. Agriculture and Human Values, 40(4), 1379-1397.