Ekologisk mat från jord till bord Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Biologisk mångfald och ekologisk produktion Regelverk och certifiering - ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

När EU:s jordbruks- och fiskeriministrar var på ett besök på SLU:s forskningsanläggning, var ett spannmålsprojekt vid SLU Centrum för biologisk mångfald en av de verksamheter som visades upp. Ministrarna fick smaka på en uppgraderad gröt – gjord på kulturspannmål.

EU:s jordbruks- och fiskeriministrar förra veckan SLU och forskningsanläggningen Lövsta. Runt 150 ministrar och medföljare från departementen fick ta del av SLU både visuellt och smaksatt. Även Särskilda jordbrukskommittén (SJK) med högre tjänstemän deltog.

Det var tre stora bussar med ministrar, högre tjänstemän, handläggare, SÄPO samt poliseskort med blåljus som rullade in till Lövsta på måndag morgonen. Det är svårt att veta vad de väntade sig när de kom vandrande över den stora gräsplanen till just den här stationen, men ett och annat ögonbryn höjdes i förvåning när de fick veta att de skulle få provsmaka gröt, gjord på krossat spannmål. Men när de fick veta lite mer om kulturspannmål och dess roll i en mer hållbar framtid och tog den första skeden, var det många som nickade gillande.

Ministrarna besökte fyra olika stationer på Lövsta, där forskning från SLU visades upp. En av stationerna bestod alltså av en smakportion med frukostgröt, ”as you have probably never tasted it before!” – och en berättelse om kulturspannmålens roll för en mer hållbar framtid.

Uppgraderad gröt

CBM:s Karin Gerhardt berättade, och med sig hade hon en av de associerade bagarna i projektet, Sébastien Boudet, som lagade gröten och berättade om spannmålen från sitt perspektiv som mathantverkare.

- Vårt forskningsprojekt om kulturspannmål är ett tvärvetenskapligt projekt som undersöker potentialen för dessa spannmål från jord till bord, sa Karin Gerhardt.

När ministrarna fick sin portion gröt i handen – gjord på krossat och blötlagt vete, med äppel- och rabarberkompott och rostat bovete som topping – så beskrev Karin det som att de fick en slags nygammal gröt – ”version 2.0” och att dessa äldre sorters spannmål innehåller en extra portion biologisk mångfald.

Hjälper mångfalden på traven

Kultursorter anses vara resilienta mot miljövariation och kan odlas på mindre näringsrika jordar.

- Flera av de intervjuade lantbrukarna anser att kultursorterna är mer skördestabila och behöver mindre insatser i både tid, skötsel och gödsel än de moderna sorterna, resultaten från vår forskning pekar i samma håll, berättar Karin Gerhardt.

För den framtida livsmedelssäkerheten kan det vara relevant att ha tillräckligt stora arealer med sorter som är lämpade för produktion utan höga mängder insatsmedel. De har ansetts ha en potential att ge en större skördestabilitet och god anpassningsförmåga som kan vara viktigt framöver. Ökad små- och mellanskalig ekologisk odling av kulturspannmål kan också vara ett sätt att bevara det småskaliga odlingslandskapet och dess biologiska mångfald samt förstärka självförsörjningsgraden i Sverige framöver.

Nyheten är hämtad från slu.se

Fakta

Historiska sädesslag i framtidens mat:

I ett sexårigt projekt undersöks gamla spannmålssorter av forskare från SLU och Högskolan Kristianstad tillsammans med branschfolk. Syftet är att undersöka potentialen hos kulturspannmål i ekologisk produktion.

I projektet har kulturspannmål och moderna sorter av vete och råg i ekologisk odling under tre år jämförts, för att studera effekten av skötsel, miljö, avkastning, näringskvalitet, samt konsumentpreferenser. Sensoriska analyser har genomförts och faktorer som gör kultursorter attraktiva för konsumenter att har identifierats. Dessutom har innovativa produkter med kulturspannmål skapats, exempelvis olika sorters gröt.

Läs mer:

Historiska sädesslag i framtidens mat | Externwebben (slu.se)