Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Djurvälfärd på ekologiska gårdar Biologisk mångfald och ekologisk produktion För yrkesverksamma Klimat och ekologisk produktion Ekonomi i ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Quentin Lardy försvarade sin avhandling den 6 mars om olika aspekter på bete och hur det påverkar djurens beteende, välfärd och metanutsläpp. Forskningen berörde i första hand mjölkkor men en studie med får ingick också i avhandlingen. Resultaten visar att det finns stor potential att minska metanutsläpp och förbättra djurvälfärd med hjälp av ett effektivt och välplanerat bete, utan att produktionen påverkas.

Quentin är stipendiat vid Norsk Institutt for Bioøkonomi (NIBIO) men hans projekt har genomförts i samarbete med SLU i Umeå och Uppsala, inom ramen för SustAinimal och Mårten Hetta är huvudhandledare. Quentin har tidigare erfarenhet av projekt om djurs beteende och precisionsjordbruk och har ett stort intresse för bete och betesdrift som han gärna sprider råd och kunskap om. Avhandlingen bygger på fyra olika artiklar från fyra olika studier:

Bete på dagen eller natten? Röbäcksdalen i Umeå
Ett betesexperiment om effekterna av dag- eller nattetid på bete i ett deltidssystem för bete, med fokus på mjölkproduktion, djurs beteende och metanutsläpp.

Hur påverkar beteskvalité metanproduktion? Tjøtta experimentstation (NIBIO) i Norge
Delvis ett in vivo- och in vitro-experiment med får för att uppskatta metanproduktion, foderintag, smältbarhet och ämnesomsättning med två olika kvaliteter av italienskt rajgräs.

Morgon- eller eftermiddagsbete på en ekologisk mjölkgård i Halland
Ett betesexperiment som undersökte effekten av tidpunkt för färskt bete på mjölkproduktion och beteende hos mjölkkor med bete som viktigaste fodermedel.

Motions- eller produktionsbete, Mære jordbruksskola i Trøndelag
Ett betesexperiment som undersökte effekten på mjölkproduktion och metan med två olika betesstrategier (produktionsbete och motionsbete) i ett system med deltidsbetande mjölkkor på en gård med ett automatiskt mjölkningssystem (AMS).

Resultaten visade att korna producerade samma mängd mjölk när foderstaten innehöll 50 procent bete jämfört med när de fick all sin mat inomhus. Korna betade i längre perioder på kvällen än på morgonen och förmiddagen, vilket är i linje med deras naturliga beteende. Genom att erbjuda nytt bete på kvällen när korna är som mest motiverade att beta, minskade metanutsläppen med över 20 procent, jämfört med de kor som fick allt sitt foder inomhus, samtidigt som avkastningen var densamma i båda grupperna.

Att optimera betesintaget för mjölkkor i Norge och Sverige har stor potential. Mer bete i foderstaten främjar kornas naturliga beteende samtidigt som mängden metan minskar utan att avkastningen påverkas negativt. Det ger en mer hållbar mjölkproduktion. I det andra experimentet kunde man se att gräsets kvalitet påverkade omsättningen i vommen, där mindre lättsmält gräs resulterade i högre förväntade metanutsläpp per mängd foder som intogs av fåren.

När bete utgjorde en stor del av foderstaten förbättrades mjölkproduktion med 10 procent vid nattbete. Korna betade naturligt längre på kvällen, och att erbjuda nytt färskt foder vid denna tid gav lovande resultat.

Metanutsläppen minskade med 20 till 28 procent genom att ersätta gräsensilage med bete samtidigt som mjölkproduktionen bibehölls. Sammanfattningsvis visar avhandlingen potentialen med ökad betesdrift hos mjölkkor med förbättrad djurvälfärd och minskad mängd metan, samtidigt som mjölkproduktionen inte påverkas negativt.

Läs hela avhandlingen här: Grazing at high latitudes : impact of grazing on dairy cows’ performances and enteric methane emissions in Norway and Sweden