Statistik och marknad Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Djurvälfärd på ekologiska gårdar Klimat och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Ett forskningsprojekt om förluster inom svensk nötköttsproduktion på gårdsnivå har undersökt skillnaderna mellan ekologiska och konventionella djur under 2017–2021. För mjölkkor, som står för merparten av nötköttsförlusterna, hade ekologiska kor signifikant lägre förluster, vilket är intressant ur perspektivet att hitta strategier att minska förlusterna.

Syftet med forskningsprojektet var att undersöka om det fanns skillnader i förluster av kött på gårdsnivå mellan ekologiska och konventionella produktionssystem med nötkreatur, hur olika djurkategorier drabbas samt hur mycket kött som skulle kunna räddas om alla djur hölls inom det bättre systemet.

Genom att göra en materialflödesanalys baserad på data över utgångsorsaker från det centrala djurregistret (CDB) under perioden 2017 till 2021 och inrapporterad slaktdata, kunde forskarna jämföra svinnet i de olika produktionssystem. Analysen tar hänsyn till rasgrupper (mjölkras, köttras och korsningar), djurens ålder och kön, och om/när de hålls på en konventionell respektive ekologisk gård. Det sistnämnda behövs eftersom det är ett stort flöde av ekologiska djur till den konventionella sektorn, där framför allt tjurkalvar av mjölkras, men även av korsningsraser flyttas från eko till konventionellt. Cirka två tredjedelar av de ekologiskt födda mjölkras-tjurkalvarna flyttas till konventionella gårdar för slutuppfödning. Resultatet av analysen visar förlusterna på gårdsnivå inom varje djurkategori och produktionsinriktning. Eftersom produktionsmålen kan skilja sig mycket för de olika djurgrupperna, till exempel mjölk, slaktdjur eller livdjur , menar forskarna att en generell jämförelse mellan eko och konventionellt inte är relevant. Jämförelserna bör istället göras inom respektive djurgrupp/produktionsgren.

Mjölkkor var den djurkategori som dominerade i de samlade förlusterna, där de konventionella förlorade 18,2 procent och de ekologiska 15,8 procent av den årliga köttproduktionen. Forskarna kunde inte se orsakerna till skillnaderna mellan eko och konventionell mjölkproduktion, men nämner att både mjölkavkastning och nötköttsförluster för honor av mjölkras har ökat parallellt under perioden 2002-2021 med 28 respektive 31 procent, och att den nuvarande nio procent högre mjölkavkastningen hos konventionella kor därför kan vara en förklaring.

En annan djurkategori där ekologisk produktion hade ett betydligt mindre svinn var hanar av korsningsras (Figur 1.). Forskarna resonerar här att skillnaden kan bero på att stutar är vanligare i eko, och att dessa har mer tillgång till utevistelse och ses eventuellt som en större investering än tjurar som i stor utsträckning hålls inomhus.

Enligt forskarnas scenariostudie hade tio procent av Sveriges nötköttsförluster på gårdsnivå kunnat undvikas, om alla djur hade varit ekologiska. Forskarna drar slutsatsen att den ekologiska produktionsformen som strategi har potential att minska förlusterna av nötkött, men det finns ett behov av att öka kunskapen om varför den ekologiska produktionen har mindre förluster samt att nyttiggöra denna kunskap för att minska förlusterna inom mjölkproduktionen generellt.

Figur 1. Förluster på gårdsnivå för olika djurkategorier (Strid et al. 2025).

Studien

Ingrid Strid, Maria Jacobsen, Jesper Rydén, Karin Alvåsen, Unveiling the potential of organic farming in mitigating beef losses in Sweden, Agricultural Systems, Volume 224, 2025