Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Biologisk mångfald och ekologisk produktion Växtnäring och risk för övergödning i ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Ekologisk växtodling förlitar sig i stor utsträckning på ekosystemfunktioner som biologisk bekämpning och kvävefixering, men kunskapen om hur ekosystemfunktionerna ska kunna utnyttjas effektivt i praktiken behöver utvecklas. I en nyligen publicerad svensk studie testades om en ettårig klöverblandning som sås in i vårspannmål kan gynna flera ekosystemfunktioner i ekologisk spannmålsodling.

Projektet genomfördes i 13 havrefält i Mälardalen där lantbrukarna sådde in en blandning av blodklöver, doftklöver och spärrklöver som mellangröda på en del av sina fält i samtidigt som eller inom en vecka från sådden av huvudgrödan. Klöverinsådderna växte som en bottengröda i havren och fortsatte tillväxa efter havreskörden fram till fältet antingen jordbearbetades på hösten eller insådderna frös bort på de fält som lämnades orörda över vintern. De flesta fälten (10 st) odlades ekologiskt och de konventionella odlare som deltog använde inga växtskyddsmedel i försöket. Fältdelen med den insådda klöverblandningen parades ihop med en närliggande fältdel med havre utan någon klöverinsådd och alla mätningar gjordes sedan i och jämfördes mellan dessa två fältdelar. Totalt mättes 16 indikatorer i fältexperimenten kopplade till mineralkväve i marken, ogräs, skadedjur och växtsjukdomar, pollinatörer, naturliga fiender samt skördens kvantitet och kvalitet.

Flera fördelar med klöverinsådd

Fördelarna med klöverinsådden var att de ökade mängden pollinatörer i fältet, konkurrerade med ogräs och minskade deras täckningsgrad samt minskade mängden växtskadliga nematoder i marken. Spannmålskörden påverkas inte av pollinatörer, men de positiva effekterna på pollinatörerna kan gynna pollineringen av andra grödor på gården som oljeväxter, åkerböna eller klöverfrö. Trots att klöverarterna bidrog till biologisk kvävefixering hade däremot mängden mineralkväve i marken inte ökat till nästa säsong, vilket kanske berodde på att det fixerade kvävet förlorades under vintern. Generellt sett påverkades skadegörare och naturliga fiender varken positivt eller negativt av klöverinsådderna. Det finns en farhåga om att den här typen av insådder kan öka mängden markburna patogener och därför odlades rödklöver i jord som samlats in från försöken. Rödklöverns rothälsa påverkades dock inte av klöverinsådden. Havreskörden påverkades inte heller av insådden däremot sjönk proteinhalten i havrekärnorna något.

Vidare utveckling behövs

Sammantaget visade studien lovande effekter med att odla baljväxter för att gynna ekosystemfunktioner i spannmålsodling, men odlingssystemet behöver utvecklas vidare speciellt för att förbättra kvävetillgången till nästa gröda i växtföljden och gynna den biologiska bekämpningen.

Vetenskaplig studie
Boetzl, F. A., Douhan Sundahl, A., Friberg, H., Viketoft, M., Bergkvist, G., & Lundin, O. (2023). Undersowing oats with clovers supports pollinators and suppresses arable weeds without reducing yields. Journal of Applied Ecology. I tryck.

En sammanfattning av studien finns också i Ekologisk försöksrapport 2022
https://hushallningssallskapet.se/wp-content/uploads/2023/02/ekorapport-2022-slutlig-med-index.pdf

Film från försöket
https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/3/blommande-baljvaxter-pa-akern-kan-bidra-till-vardefulla-ekosystemtjanster22/