Anpassning av EU-förordning för ekologisk växthusodling i Sverige

Den 1 januari 2022 träder en ny EU-förordning för ekologisk produktion (2018/848) i kraft. Det innebär förändringar för ekologisk odling i växthus i Sverige. All ny ekologisk växthusodling i Sverige måste anpassa sin odling till den nya förordningen som bland annat innebär att odling måste ske direkt i marken och att växtföljder måste användas i odlingen.

Detta treåriga projekt på SLU i Alnarp, finansierat av Jordbruksverket, tittar på hur denna förordning kan anpassas till svenska förhållanden för att få en effektiv och lönsam odling med en föreslagen växtföljd och för att undvika jordburna sjukdomar.

Den nya förordningen anger att ekologisk växthusodling ska ha en utökad växtföljd, med fler grödor under året. En utökad växtföljd innebär svårigheter för svenska odlare att hinna med på grund av det kalla klimatet och begränsat naturligt ljus.

- En växtföljd innebär att odlaren måste korta ner på tiden för huvudgrödan för att ha tid att odla fler grödor under året. Vi tittar på tidsaspekten kring förberedelse för att till exempel förodla vissa av grödorna för att få så effektiv odling av varje enskild gröda. Dessutom tittar vi på vilken växtföljd som även ger skörd av övriga grödor och inte enbart huvudgrödan för ökad lönsamhet för odlaren, säger Anna Karin Rosberg, biträdande universitetslektor i trädgårdsvetenskap vid institutionen för biosystem och teknologi på SLU i Alnarp.

Första växtföljden är genomförd i projektet där första grödan som odlades var sockerärt, en gröngödslingsgröda, vars uppgift är vars uppgift är att ge näring till kommande grödor. Därefter odlades huvudgrödan, i detta fall gurka som följdes av japansk rättika och vinruta. Växtföljden avslutas med bladgrönsakerna tzatsoi, bladspenat och mitsuna. Totalt kommer 3 försöksomgångar genomföras med samma växtföljd.

Ett av de största problemen med att odla direkt i mark är jordburna sjukdomar. Om man odlar samma gröda varje år på samma plats finns det stora risker att de svampar och bakterier som kan orsaka sjukdomar på den grödan ökar i antal. Detta leder till sämre skördar. Bland annat drabbas gurka av bomullsmögel och Pythium-röta, som är vanliga problem i ekologisk odling i mark.

-Vi undersöker hur särskilt hur sjukdomar på gurka kan begränsas genom att använda vinruta som agroecological service crop (ASC) i växtföljden. Det är en gröda som inte odlas för att i första hand kunna skördas, utan används för att bidra med en ekosystemtjänst som är positiv för markhälsan. Syftet med att använda en ASC-gröda kan vara att den håller fast näring i marken så att läckage av exempelvis kväve minskar. Just vinruta innehåller bittra ämnen som kan påverka svampar i marken och potentiellt göra att de inte uppförökas i samma omfattning och vi använder oss av två varianter av växtföljd för att kunna se om det visar på någon skillnad, säger Beatrix Alsanius, professor i trädgårdsvetenskap vid institutionen för biosystem och teknologi på SLU i Alnarp.

Utöver agronomiska parametrar såsom plantkondition, tillväxt och avkastning kommer markbördighet och markhälsa, sjukdomsangrepp och produktkvalitet att undersökas.

- Vi tittar på hur mikrolivet ser ut i marken och hur det förändrar sig beroende på vilken gröda och vilken växtföljd som används. Vi tittar på vilka arter av bakterier och svampar som finns i marken och vi följer sjukdomsalstrande mikroorganismer för att se om det uppförökas. Vi ser även på aktiviteten på hela mikrobakteriella samhället, säger Anna Karin Roslund.

Fakta

Projektet finansieras av Jordbruksverket och pågår 2021-2023.

Projektledare: Beatrix Alsanius, professor i trädgårdsvetenskap institutionen för biosystem och teknologi
Övriga medverkande: Anna Karin Rosberg, Lars Mogren, Klara Löfkvist, Ramesh Vetukuri.

Projektbeskrivning "Växtföljder vid ekologisk odling i växthus"

Nyheten är hämtad från SLU:s webbplats: Anpassning av EU-förordning för ekologisk växthusodling i Sverige