Användning av kemiska bekämpningsmedel i lantbruket

Användningen av kemiska bekämpningsmedel (växtskyddsmedel) är fortsatt omfattande i konventionell produktion, i Sverige, i Europa och globalt. I Sverige utgörs merparten av kemiska ogräsmedel. Flest besprutningar per år görs i odlingar av frukt och grönt på grund av angrepp av många skadegörare samt kvalitetskrav i handeln.

Samtidigt med kemiska bekämpningsmedel används biologiska bekämpningsmedel i begränsad omfattning samt odlingsåtgärder som förebygger angrepp av skadegörare. Läs mer om dessa alternativa metoder i avsnittet ”Förebyggande åtgärder och andra bekämpningsmetoder i ekologisk produktion”.

Gå direkt till


Användningen varken ökar eller minskar i Sverige

I konventionellt jordbruk i Sverige används kemiska bekämpningsmedel i många grödor och ofta flera gånger per säsong mot ogräs, växtsjukdomar (främst svamp) eller insekter. Knappt 80 procent av mängden utgörs av ogräsmedel [Ref 198]. Kemiska medel används även för behandling av utsäde (frön, plantor etc) mot svamp- och insektsangrepp, så kallade betningsmedel. Dock används biologiska betningsmedel liksom termisk behandling (behandling med het fuktig luft) av utsädet i allt större utsträckning i den konventionella produktionen. År 2016 användes dessa metoder i 60 procent av behandlingarna [Ref 66].

I Sverige har användningen minskat från 1980-talet till mitten av 90-talet och därefter varit relativt oförändrad om man ser till mängden aktiva ämnen [Ref 198] (Figur 1). Användningen i konventionella odlingar av frukt, bär och grönsaker (trädgårdsgrödor) är inte med i denna statistik. I många sådana grödor är användningen mer omfattande än i jordbruksgrödor men arealerna är små. Fem procent av den totala mängden bekämpningsmedel som såldes till lantbruket 2018 användes inom trädgårdsodlingen.

Figur 1. Försäljning av bekämpningsmedel till jordbruket 1990–2018, mängd verksamt ämne. [Ref 198]


Bekämpningsmedel globalt

Användningen uttryckt som mängd aktivt ämne har ökat globalt med knappt 80 procent sedan 1990, men ökningen har stannat av i många delar av världen under 2010-talet [Ref 64].  Fram till 2010-talet skedde ökningen framförallt i medelinkomstländer i Asien och Latinamerika såsom Thailand och Mexiko, som nu ligger i nivå med Europa och Nordamerika. I låginkomstländer är användningen fortfarande liten [Ref 65].


Användningen varierar mellan år, mellan gårdar och grödor och från norr till söder

Generellt används en mindre mängd kemiska bekämpningsmedel i de nordiska länderna jämfört med andra europeiska länder. Skillnaderna beror till stor del på att det är andra grödor som odlas och på stora olikheter i klimat och därmed bekämpningsbehov. Statistiken visar medeltalssiffror, men i praktiken varierar användningen också mycket mellan gårdar, från en blygsam till en mer intensiv användning. Även biologiska bekämpningsmedel används i den konventionella produktionen, främst i växthus.

Användningen varierar mellan åren till följd av variationer i angreppen av växtsjukdomar och skadeinsekter. Väderleken påverkar angreppens storlek, till exempel blir det mer svampangrepp ett fuktigt år än ett varmt och torrt år. Vidare används betydligt mindre bekämpningsmedel i norr än i söder. Detta beror bland annat på att angreppen av skadeinsekter är mindre omfattande i ett kallare klimat och på att det odlas andra grödor där. Inte minst odlas mer vall (fodergröda med fleråriga klöver-gräsarter) i norr. Vall är en gröda där kemiska bekämpningsmedel används mycket sparsamt.  Av den senaste användarundersökningen som gjordes 2017 framgår att användning skiljer sig mycket åt mellan de grödor som odlas. Det används större mängder bekämpningsmedel i höstsådd spannmål än i vårsådd [Ref 67]. Höstsådd spannmål odlas endast i liten utsträckning norr om Mälardalen. I konventionella odlingar av potatis används mycket bekämpningsmedel med flera sprutningar per år, främst med svampmedel, mot den besvärliga svampen potatisbladmögel. År 2017 användes totalt cirka 3 kg verksamt ämne per hektar jämfört med genomsnittet för spannmål på 0,5 kg/ha [Ref 67].


Stort behov av växtskydd i frukt och grönt

I trädgårdsgrödorna – grönsaker, bär och frukt – används relativt mycket kemiska bekämpningsmedel med många besprutningar per säsong. I konventionella odlingar av trädgårdsprodukter (bär, frukt, och grönsaker) används cirka 2,4 kg verksamt ämne per hektar [Ref 67]. Det beror på att det uppstår många olika problem med skadeinsekter, svampsjukdomar och även ogräs som man måste komma tillrätta med för att få en säljbar skörd av god kvalitet. I ekologisk produktion av frukt och grönt är det en stor utmaning att skydda odlingen (växtskydd) med det fåtal medel som finns tillgängliga. Förebyggande odlingsåtgärder och tillgång till biologiska växtskyddsmedel och andra icke-kemiska metoder är avgörande för att lyckas med sin ekologiska trädgårdsodling [Ref 68]. Läs mer: Förebyggande växtskydd och andra bekämpningsmetoder i ekologisk produktion


Ökande trend i antal besprutningar

Trots små förändringar av totalt använda mängder bekämpningsmedel har det varit en ökande trend av antalet bekämpningar uttryckt som antalet hektardoser. Det kan förklaras av att man idag genomsnittligt använder mindre mängd per hektar än för ett par decennier sedan (se faktaruta)(Figur 2) [Ref 170]. Det finns flera anledningar till att antalet hektardoser ökat, såsom en mer omfattande odling av grödor som är mer beroende av kemiska bekämpningsmedel (till exempel höstsådd spannmål jämfört med vårsådd) och ökad motståndskraft (resistensutveckling) hos skadegörare och ogräs vilket medför att fler bekämpningar behövs för att få en bra effekt [Ref 66]. Det är främst antalet behandlingar med ogräsmedel som ökat. Under 2010-talet har antalet doser legat runt 5 miljoner vilket teoretiskt innebär att det genomsnittligt sprids 1,8 doser per hektar på hela Sveriges åkerareal som är 2,6 miljoner hektar .  

Hektardoser

Antalet hektardoser motsvarar den teoretiska areal som de sålda bekämpningsmedlen räcker till om man sprutar en gång med den rekommenderade dosen. Om antalet överstiger den svenska åkerarealen innebär det att grödorna sprutas med ett visst bekämpningsmedel flera gånger eller sprutas till exempel med både ett ogräsmedel och ett svampmedel. 

Figur 2. Förändring av antal hektardoser per år som försäljningen av bekämpningsmedel till jordbruket räcker till, år 1990 till 2018. [Ref 170]


Mängder och antal sprutningar ger inte svar om risker med användningen

Varken mängden bekämpningsmedel eller hur ofta man sprutar ger tillräcklig information om risker som är förknippade med användningen eftersom bekämpningsmedlen har olika verkningsmekanismer och riskprofiler. Därför har Kemikalieinspektionen utformat riskindex för att se trender vad gäller hälso- och miljörisker med användningen i Sverige. Vid beräkning av indexen tar man hänsyn till ämnenas egenskaper och giftighet. Läs mer: Miljörisker med kemisk bekämpning. Hälsorisker kopplade till bekämpningsmedel finns att läsa om i portalens avsnitt om ekologisk mat och hälsa


Hållbar användning av kemiska bekämpningsmedel

Enligt ett gemensamt EU-direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel ska all odling ske med hållbara odlingssystem för att minska beroendet av kemiska bekämpningsmedel i lantbruket [Ref 198] [Ref 69]. Detta inkluderar ekologisk odling samt ett integrerat växtskydd där man använder kemiska bekämpningsmedel tillsammans med alternativa metoder och tekniker.

I Sverige har Jordbruksverket uppdaterat den nationella handlingsplanen för 2019–2022 i vilken mål för ett hållbart växtskydd beskrivs i praktiken. Målsättningen är att skapa hållbara odlingssystem där beroendet av kemiska bekämpningsmedel ska minska och användningen sker säkert. En av de åtgärder som lyfts är en ökad andel ekologiskt odlad jordbruksmark. Andra åtgärder är en välplanerad växtföljd*, lämplig odlingsteknik, användning av motståndskraftiga sorter samt gynnande av nyttoorganismer som finns i fälten och som kan bekämpa till exempel skadeinsekter. Dessa integrerade växtskyddsmetoder används redan av svenska lantbrukare men de behöver utvecklas vidare för att minska beroendet av bekämpningsmedel [Ref 66]. I branschen finns andra miljö- och kvalitetssystem till exempel Svenskt Sigill, som producenter kan vara anslutna till och certifierade. Här finns bland annat regler om hur ett integrerat växtskydd ska följas [Ref 70]. Jordbruksverket publicerar också information och råd om integrerade växtskyddsmetoder [Ref 199]. Det saknas dock data som kan verifiera i vilken grad ett integrerat växtskydd tillämpas i praktiken. 

* växtföljd är en beskrivning av de växter som odlas efter varandra olika år på samma fält, till exempel år 1 vete, år 2 ärtor etc.

När bekämpningsmedel registreras i Sverige behöver medlet vara godkänt i EU. I Sverige tillhör vi den norra zonen som är den minsta zonen [Ref 71]. I jämförelse med de andra zonerna har länderna i den norra zonen tillgång till färre preparat eftersom skadetrycket här är mindre men också för att det är en liten marknad och då inte alltid lönsamt att registrera in ett preparat. Idag blir allt fler medel som är baserade på oljor och såpor samt biologiska mikroorganismer tillgängliga för odlarna. Dessa används främst i ekologiska odlingar av frukt och grönt, men även allt mer av de som bedriver sådan odling konventionell. 


Referenser