För- och nackdelar med att hålla ko och kalv tillsammans

I modern mjölkproduktion är tidig separation av ko och kalv ett av de tillvägagångsätt som allmänheten starkast ifrågasätter. Det finns strategier som tillåter ko och kalv att ha kontakt. Dessa strategier medför troligen fördelar men även flera utmaningar. Effekterna av mer ”naturliga” uppfödnings- och utfodringsstrategier på hälsa, välfärd och ekonomiska resultat behöver undersökas för att identifiera aktuella problem och hitta bra lösningar. Syftet med ProYoungStock är att samla in, utveckla och utvärdera naturliga utfodringsstrategier för att öka välfärden för djur i ekologiska mjölkbesättningar.

Det är ett väldigt spännande projekt där åtta europeiska länder deltagit. Vi har försökt att kartlägga hur vanligt det är att hålla ko och kalv tillsammans och vilka tillvägagångssätt som används, men också studerat vissa strategier mer i detalj på utvalda gårdar, säger Karin Alvåsen som är projektledare för den svenska delen av ProYoungStock.

En del i projektet är ett nyligen publicerat examensarbete från Institutionen för kliniska vetenskaper vid SLU. Där har Karin Jannerman undersökt kalvtillväxt, mjölkproduktion och juverhälsa på två svenska mjölkgårdar. Korna hölls med kalvarna i ett restriktivt system, det vill säga att de separerades nattetid men fick gå tillsammans på dagtid under hela digivningsperioden på tre månader. Kalvarna följdes under sina 13 första veckor i livet och korna följdes i 130 dagar för att se hur mjölkproduktionen förändrades när kalvarna avvandes och separerades vid tre månaders ålder. Från korna hämtades även celltalsdata vilket kan ge en indikation på juverhälsa. Lantbrukarna intervjuades också för att se hur de uppfattade att hålla ko och kalv tillsammans.

I studien ingick 36 ko-kalvpar där hälften av paren fick ha kontakt dagtid och de andra agerade kontroller och separerades någon dag efter födseln. Resultaten behöver tolkas med försiktighet eftersom de var så få djur som ingick. Studien visar att kalvarna som fått dia växte i genomsnitt 35 procent mer per vecka jämfört med kalvarna i kontrollgruppen som separerats tidigt från kon. Försökskorna gav ungefär 14,5 liter mindre mjölk per dag till mjölkningsroboten under digivningsperioden vilket skulle kunna tolkas som att kalvarna diar ungefär den mängden per dag. På en av gårdarna gav korna som hade diats av sin kalv lika mycket mjölk efter att kalven avvants som de kor som inte hade diats av sin kalv. Detta kunde dock inte ses på den andra gården, där de diade korna även efter avvänjning hade en lägre avkastning jämfört med kontrollkorna. Om man tar hänsyn till kontrollkalvarnas mjölkgiva på ungefär 10 liter per dag så resulterar ko-kalv systemet i en minskning på cirka 4,5 liter säljbar mjölk per dag.

Det sågs en tydlig skillnad i celltal mellan försökskorna och kontrollkorna. På den ena gården hade korna som gav di lägre celltal, vilket indikerar bättre juverhälsa, men på den andra gården var det tvärtom. Mer forskning på fler individer och gårdar skulle därför behövas för att kunna dra slutsatser om hur juverhälsa och mjölkproduktion påverkas av digivning.

Lantbrukarna framhöll i intervjuerna att systemet gav ett mervärde för ko och kalv, men att de fick lägga mer tid på att socialisera kalvarna, å andra sidan tog kalvskötseln mindre tid eftersom kalvarna utfodrade sig själva och kunde skötas samtidigt som övriga djur. De konstaterade också att det var stor skillnad i säljbar mjölk. Jannerman drar slutsatsen att system där ko och kalv går tillsammans är möjliga men att man exempelvis behöver utveckla mer incitament för att kompensera för förlusten i säljbar mjölk. Det skulle kunna ske genom separat märkning och prissättning av mjölk från gårdar som tillåter ko-kalvkontakt.

Läs mer på projekthemsidan www.proyoungstock.net

Läs examensarbetet här: Ko och kalv tillsammans i mjölkproduktion – fältförsök på två ekologiska gårdar