Ekologisk mat från jord till bord Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? För yrkesverksamma Lokalproducerat och/eller ekologiskt – vad ska vi välja? SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Vad är bäst för miljö, ekonomi, krisberedskap och konsument? Lokalt eller ekologiskt? Och måste man välja? – Det framställs ofta som att det finns en konflikt mellan lokalt och ekologiskt i debatten. I det här nya avsnittet i ”Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk” försöker vi reda ut begreppen och ge läsaren lite mer fakta om hur man kan tänka om man ställs inför ett val, säger Rebecka Milestad, huvudförfattare till artiklarna.

Avsnittet är indelat i tre delar, Vad är lokalproducerat?, Lokalt i ekologist samt Svenskt, importerat, konventionellt eller eko – vad ska man välja?. Precis som med övriga forskningsavsnitt på Ekofakta finns en sammanfattning där det viktigaste lyfts fram för den som snabbt vill få en överblick av innehållet.

– Den första artikeln handlar mycket om att försöka definiera lokalproducerad mat. Ett stort problem med att jämföra lokalt och ekologiskt är att det inte finns någon definition av lokalproducerat. Det kan nästan vara vad som helst, från den mest intensiva konventionella produktionen till småskaligt och/eller ekologiskt. Vi försöker reda ut begreppen och tittar på de olika definitioner och koncept som finns i handeln och i forskningen, säger Rebecka

Artikeln går igenom olika begrepp och koncept som ”Från Sverige”-märkningen, bondemarknader, andelsjordbruk, REKO-ringar och olika lådsystem. Lokala livsmedelssystem kan ha många positiva effekter på samhälle och miljö men även vara exkluderande och vilseledande för konsumenten.

Lokalt i ekologiskt

Den andra artikeln handlar om lokalt i ekologiskt, om det ekologiska regelverket, principerna bakom och hur de förhåller sig till det lokala. De ekologiska principerna och det ekologiska regelverket strävar efter lokala cirkulära system och det fungerar inte hundraprocentigt men studier visar ändå att konventionella gårdar använder en större del av intäkterna till att köpa importerade insatsmedel jämfört med ekologiska.

– Det handlar främst om att ekologiska gårdar inte köper konstgödsel och bekämpningsmedel på samma sätt som konventionella gårdar. Men det finns förbättringspotential hos många ekologiska gårdar också som exempelvis köper kraftfoder med importerad soja, säger Rebecka. I det här avsnittet vill vi också visa att det inte behöver vara en motsättning mellan lokalt och ekologiskt. Ekologiskt beskriver ett produktionssystem, medan lokalt handlar om geografisk närhet och/eller inga eller få mellanhänder mellan konsument och producent.

Vad ska man välja?

Den tredje artikeln går igenom för- och nackdelar med svenskproducerat, importerat, ekologiskt och konventionellt. Samt ger lite tips på hur man kan tänka om man står inför ett val. Artikeln tar också upp olika aspekter av krisberedskap och vilka sårbarheter och styrkor svenskt och/eller ekologiskt har.

– Vi vill ge läsaren verktyg för hur man kan tänka om man står inför ett val. I slutändan handlar det om vilka aspekter man tycker är viktigast. Biologisk mångfald, arbetstillfällen, beredskap eller en minskad användning av bekämpningsmedel? Det finns mycket att ta hänsyn till och förhoppningsvis kan vi hjälpa till att reda ut lite begrepp och underlätta vissa val, avslutar Rebecka.

Till varje avsnitt finns referenser med länkar till vetenskapliga artiklar och rapporter för den som vill läsa mer.

Läs avsnittet här: Lokalproducerat och/eller ekologiskt – vad ska vi välja?