Se inspelningen från Ekofaktalanseringen

Lanseringen delades upp i två delar. Den första timmen presenterades delar ur avsnittet ”Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk?” där Epok i samarbete med ett antal forskare sammanställt den senaste forskningen om en rad aspekter på ekologiskt lantbruk. Den andra timmen bestod av ett panelsamtal där inbjudna gäster diskuterade vilka hållbarhetsutmaningar som det ekologiska lantbruket står inför.

Första timmen

Delar av ”Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk?” presenteras

• Klimat och livsmedelsförsörjning – Elin Röös

• Biologisk mångfald – Ola Lundin

• Växtskydd – Klara Löfkvist

• Växtnäring och övergödning – Maria Wivstad

Andra timmen

Vilka framtida hållbarhetsutmaningar har det ekologiska lantbruket?

Panel med Christel Cederberg (Chalmers), Jan Bengtsson (SLU), Sofia Sollén Norrlin (Ekologiska Lantbrukarna) och Maria Wivstad (SLU)

Inspelningen

Hör av dig till epok@slu.se om du vill se inspelningen.

Frågor och svar

Svar på frågor som ställdes under panelsamtalet.

Frågor till Jan Bengtsson, SLU: Det pratas mycket om att ekologiskt har högre biologisk mångfald. Framförallt när det gäller växter. Alltså ogräs. Är det rimligt att se ekologiskts sämre möjligheter gällande ogräsbekämpning som en framgångsfaktor då det inte är något som sker med uppsåt?

Vidare, om vi läser dina alster ser vi ju att landskapet spelar större roll än brukningsformen. Blandat landskap ger högre biologisk mångfald än utpräglade odlingslandskap. Är det givet vad du själv konstaterat rimligt att kasta alltihop i en påse och jämföra eko i brutet landskap med konventionellt i utpräglade odlingslandskap? Jämförelsen dopar ju eko.

Svar på fråga A (ogräs):

Det är ju delvis sant att ogräs gynnas av eko och att EFFEKTEN är störst på ogräs-diversitet, men det är inte nödvändigtvis så att ogräsproblemen blir större i eko (https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/3/okad-artrikedom-av-ogras-ju-langre-ett-falt-brukas-ekologiskt/​).

Men det är inte alls så att den positiva effekten av ekologisk odling enbart gäller ogräs, utan vi ser den också för naturliga fiender till skadegörare och pollinatörer. Det är också mycket få studier som visar lägre mångfald i ekologisk odling, så den positiva effekten av eko är generell och beror inte på just ogräsmångfald.

Svar på fråga B: Tolkningen av resultaten som frågeställaren gör är felaktig. Vi jämför inte  eko i brutet landskap med konventionellt i utpräglade odlingslandskap. 

Den statistiska analys vi gör tar hänsyn till vilket landskap studien gjordes i, och jämförelsen görs med hänsyn till landskapet. Då finner vi att effekten av eko är stor i storskaliga (utpräglade) odlingslandskap men liten i mosaikartade (brutna) landskap (en statistisk interaktion). Det är inget konstigt med det och vi kan förklara det med att mångfalden generellt är högre i brutna landskap därför att det finns många miljöer där som inte påverkas direkt av jordbruket. I medeltal ökar alltså eko biologisk mångfald, men vi har alltid varit noga med att påpeka att effekten av eko beror på vilket landskap man befinner sig, men också vilken organismgrupp man studerar. 

Fråga till Sofia Sollén Norrlin, Ekologiska lantbrukarna: FFF, food, fuel and fiber, får ju trots allt anses som lantbrukets i särklass största ekosystemtjänst. Är det då hållbart att snacka ner, på gränsen till skamma, människor som arbetar och är stolta över sin produktion?

Svar:

Jag hoppas att det framgick att hela grunden förstås handlar om att vi vill och ska producerar livsmedel, och självklart är även fiber och bränsle viktiga produkter till samhället från lantbruket. Men det är en väldigt olycklig myt att vi har brist på volym livsmedel i världen i dag, det sätter fokus i hållbarhetsarbetet på fel frågor. Fokus borde vara hur vi inom planetens gränser kan få fram mer kvalitet näringsrika livsmedel, och livsmedel som inte slängs, med affärsmodeller som skapar högre värde och bättre lönsamhet hos bonden. Inte det ofta ensidiga fokus jag möter fortfarande idag på hur vi kan få så stora skördar som möjligt i våra redan höga nivåer i svenskt och europeiskt lantbruk. 

SLU har t.ex. skrivit såhär på ekofakta.se:
"Genom en minskad konsumtion av kött i den rika delen av världen och högre skördar i låginkomstländer räcker jordbruksmarken för att producera mat till fler framöver. Detta gäller även om skördarna i det industrialiserade lantbruket skulle minska något. Att människor svälter idag beror inte på matbrist utan på att tillgången till mat är mycket ojämnt fördelad." 

Se https://ekofakta.se/vad-saeger-forskningen-om-ekologiskt-lantbruk/avkastning-och-livsmedelsfoersoerjning-i-ekologisk-produktion

Vi har inte bara råd att minska volymproduktionen till förmån för en ökad hållbarhet i produktionen, som jag ser det är det helt centralt för att kunna producera mat även på lång sikt. För att spetsa till det kan man säga att ensidigt fokus på höga skördar idag kan förstöra möjligheten att ta skörd över huvud taget imorgon.

Jag är medveten om att jag sticker ut hakan när jag uttrycker mig så, även många ekobönder är stolta över att komma upp i motsvarande skördenivåer som konventionella kollegor. Men en sådan jämförelse är egentligen ganska orättvis eftersom en enormt övervägande majoritet av alla forsknings och utvecklingssatsningar utgår från konventionell produktion. Vi behöver mer sorter och djurmaterial anpassat för en kvävesnål ekologisk produktion, t.ex. hellre mer förädling på kvalitet än ytterligare ökade skördenivåer i spannmål. En hel del ekologiskt vete klassas idag ner till foder pga för låga proteintal, jag skulle gärna se mer konkret forskning och sortutveckling på sorter som ger jämn skörd med höga proteintal i ekologiska odlingssystem, hellre än höga toppskördar i ton/ha.