Det finns ingen enhetlig definition av lokalproducerat eller lokal mat. Lokalproducerat handlar mycket om närhet mellan produktion och konsumtion medan ekologiskt handlar om produktionssystemet. Ekologisk produktion är styrd av regelverk och därför lättare att definiera, även om det kan skilja något mellan olika länder och tilläggsmärkningar.
Ibland ställs konsumenten inför ett val mellan lokalproducerat och ekologiskt. Vad som är bästa val beror på vilka miljö- och hälsoaspekter som värderas högst.
Vad är lokalproducerat?
Lokalproducerat, även kallat närproducerat, är begrepp som används för att beskriva att produktionen skett i närområdet. Dock finns det ingen officiell standardiserad definition av vad som menas med närområdet eller hur långt bort produktionen får ha skett för att produkten ska få marknadsföras som lokalproducerad. Lokala livsmedelssystem kan ha många positiva effekter på samhälle och miljö men även vara exkluderande och vilseledande för konsumenten.
Lokalt i ekologiskt
Den ekologiska produktionen strävar efter att använda lokala resurser, att minska beroendet av importerade insatsmedel och att skapa kretslopp mellan stad och land. Det framgår, i olika grad och uttryckt på lite olika sätt, i EU:s, KRAVs och IFOAMs målsättningar. De ekologiska regelverken både underlättar och försvårar användningen av lokala resurser. I och med regler kring självförsörjningsgrad av djurfoder och gröngödslingsgrödor i växtföljden främjas näringscirkulation på gården. Och då konventionella gårdar köper in kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel går en större andel av intäkterna på dessa gårdar till att köpa importerade insatsmedel än på ekologiska gårdar. Däremot är det inte tillåtet att använda näring från toalettavfall i ekologisk produktion.
Svenskt, importerat, konventionellt eller eko – vad ska man välja?
Det är inte självklart att varor som produceras i Sverige är mindre miljöbelastande än importerade varor. Miljöpåverkan beror oftast mer på produktionssätt än transportavstånd. Däremot är det enklare att ställa krav på och kontrollera verksamhet som finns i Sverige än den som ligger längre bort. Det finns vissa regler för produktion som ger svenska produkter en hållbarhetsfördel. Det gäller till exempel mindre antibiotikaanvändning i djurhållningen, regler kring hur gödsel får spridas och en lägre djurtäthet på djurgårdar. När det gäller transportavstånd så är de generellt kortare för produkter som producerats i Sverige än för importerade produkter, men det beror på hur transporterna organiseras huruvida utsläppen från dem är lägre.
En stor andel import ger också sårbarhet för störningar som inträffar globalt medan en stor andel lokalproducerat ger sårbarhet för störningar som inträffar lokalt. Ur ett sårbarhets- och beredskapsperspektiv är en balans att föredra, men hur balansen ska se ut är inte given.
Om valet står mellan svenskt ekologiskt och importerat ekologiskt så finns det fördelar med den svenska ekologiska produktionen. Till exempel är färre bekämpningsmedel godkända i Sverige än i EU. Ett annat exempel är skillnaden mellan uppfödning av KRAV-grisar och EU-ekologiska grisar.
Huruvida det är bäst att välja lokalt konventionellt eller importerat ekologiskt är svårt att svara på eftersom det beror på vilken produkt som avses och vilka hållbarhetsaspekter som prioriteras. Genom att välja svenskt stimuleras den svenska produktionen, vilket skapar arbetstillfällen och säkrar svensk livsmedelsproduktion. Genom att välja importerat ekologiskt stödjer man ett alternativ till det konventionella sättet att bedriva jordbruk och ett minskat beroende av bekämpningsmedel och andra produkter som används för produktionen.