Kosten påverkar hälsan på många sätt, och omfattande forskning de senaste årtiondena har bland annat lett fram till Livsmedelsverkets kostråd.
Det är betydligt glesare bland studierna som undersöker om och hur produktionen av maten kan påverka konsumentens hälsa. Men det finns ett litet antal stora långtidsstudier där man undersöker om mat som producerats i olika produktionssystem, ekologiska eller konventionella, påverkar risken för olika kroniska sjukdomar.
Man har funnit lägre risk för att utveckla fetma samt en minskad risk för lymfcancern Non-Hodgkins lymfom bland människor som äter mycket ekologiskt, men orsakssambanden är oklara och de lägre riskerna skulle kunna förklaras av andra riskminskande livsstilsfaktorer utöver de man korrigerat för i studierna.
Brittisk studie om att äta ekologisk mat och risk för cancer
I den brittiska ”Million Women Study” följdes över 600 000 medelålders kvinnor under nio års tid, och ett eventuellt samband mellan konsumtion av ekologisk mat (ofta, ibland, aldrig) och olika typer av cancer undersöktes. Den totala risken för att utveckla någon form av cancer under uppföljningstiden påverkades inte, men risken att utveckla Non-Hodgkins lymfom, som är en grupp av cancerformer i lymfsystemet, var 21 procent lägre i gruppen som ofta åt ekologisk mat jämfört med gruppen som aldrig åt ekologisk mat [Ref 2].
Fransk studie om att äta ekologisk mat och risk för fetma och andra sjukdomar
I en fransk studie, NutriNet-Santé, med sammanlagt över 500 000 deltagare, har man rapporterat en lägre risk för fetma och övervikt [Ref 3][Ref 4], metabolt syndrom (ett tillstånd som ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar) [Ref 5] och för att utveckla vissa cancerformer [Ref 6] för studiedeltagare som rapporterat ett högt intag av ekologisk mat. Konsumtionen av ekologisk eller konventionell mat uppskattades genom att deltagarna tillfrågades hur ofta de äter ekologiska produkter (aldrig, ibland, för det mesta) i 16 olika livsmedelskategorier. Alla delstudier tar hänsyn till att deltagare som åt mycket ekologisk mat även för övrigt skiljde sig från de som sällan äter ekologisk mat, till exempel genom mer fysisk aktivitet och generellt mer hälsosam kost. Delstudierna om viktökning och om cancer är designade så att de följer deltagarna under längre tid (longitudinella studier; viktökning - 62 000 deltagare, uppföljning i genomsnitt under 3,1 år; cancer - 69 000 deltagare, uppföljning i genomsnitt under 4,6 år), vilket ger en högre tillförlitlighet än uppföljning vid enbart ett tillfälle.
Studien rapporterar 25 procent lägre risk för att utveckla någon form av cancer under uppföljningsperioden för de som rapporterar högst andel jämfört med de som rapporterar lägst andel ekologisk mat. En ännu större riskminskning observerades för Non-Hodgkins lymfom. Det fanns dock ett begränsat antal fall under uppföljningstiden vilket gör uppskattningen osäker. Risken att utveckla övervikt eller fetma under uppföljningsperioden var 23 respektive 31 procent lägre i gruppen med högst jämfört med gruppen med lägst intag av ekologisk mat.
Ekologisk mat eller andra livsstilsfaktorer
Ändå är det svårt att fastslå vad som orsakat observerade riskminskningar som följde med konsumtionen av ekologisk mat. Det är svårt att ta hänsyn till alla relevanta livsstilsfaktorer som kan vara en orsak till riskminskningen, och som kan vara kopplade till konsumtionen av ekologisk mat [Ref 7]. Ett objektivt sätt att bekräfta människors egna uppgifter om hur mycket ekologisk eller konventionell mat man äter, skulle öka tillförlitligheten i observationerna [Ref 8]. Det är dock iögonfallande att två stora studier oberoende av varandra har identifierad en minskad risk för Non-Hodgkins lymfom hos de som konsumerar mycket ekologisk mat.
Ekokonsumenter äter mer hälsosamt
I studier från Frankrike, Tyskland och Norge har forskare dessutom observerat att matvanorna hos människor som föredrar ekologisk respektive konventionell mat skiljer sig åt; exempelvis åt eko-konsumenterna mer baljväxter och grönsaker, mindre kött och mer fullkorn än andra. Detta kostmönster hos eko-konsumenter är förenat med lägre risk för olika kroniska sjukdomar [Ref 254].
Så här kan man mäta hälsoeffekter
Det finns två olika sätt att studera matens hälsoeffekter hos människor; observationsstudier och interventionsstudier. Båda har sina styrkor och begränsningar.
En observationsstudie innebär att man studerar kostvanorna hos en grupp människor och ser om de går att koppla till olika hälsoeffekter, men utan att påverka deltagarnas kost. Om studien görs med en stor grupp och över lång tid går det att hitta även ganska svaga effekter och kopplingar till sjukdomar som utvecklas långsamt. Men det är svårt att undersöka orsakssamband med hjälp av enbart observationsstudier, och det finns också många tänkbara felkällor – till exempel osäkerhet när deltagarna själva rapporterar hur mycket ekologisk mat de äter.
I en interventionsstudie delar man in deltagarna i två eller flera grupper och ger dem olika dieter, till exempel ekologiskt eller konventionellt producerad mat, och mäter hälsorelaterade parametrar hos deltagarna. Interventionsstudier är bra på att undersöka orsakssamband, men den nödvändiga detaljkontrollen leder till att långa interventionsstudier är svåra och dyra att genomföra.
Djurförsök kan vara ett komplement till studier på människor. De gör det möjligt att i detalj kontrollera nästan alla yttre faktorer som skulle kunna påverka resultatet. Det går också att göra studier som sträcker sig över flera generationer, och även studier som skulle vara oetiska att genomföra på människor. Men resultat från djurstudier ger inga direkta belägg för effekterna på människor, bara ledtrådar som måste bekräftas på annat sätt.
Ofta krävs flera studier, gärna av olika typ och utförda i olika befolkningsgrupper som pekar åt samma håll för att man kan prata om säkerställda effekter.