Antibiotikaanvändning och resistens

Användningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar globalt till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. Särskilt problematisk är användningen i gris- och kycklingproduktionen.

Internationellt är antibiotikaanvändningen kraftigt begränsad i ekologisk jämfört med konventionell djurhållning, vilket medför lägre förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i ekologiska produkter.

Även i Sverige, där antibiotikaanvändningen är låg även i konventionell djurhållning, har förekomsten av resistenta E. coli-bakterier visats kunna vara större i konventionella jämfört med ekologiska grisbesättningar.

Gå direkt till


Stor andel av antibiotikan används i djurhållningen

Globalt spelar antibiotika en stor roll i dagens storskaliga djurhållning och är samtidigt ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa [Ref 253]. Användning i förebyggande syfte innebär att fler djur kan hållas på samma yta, och den ökar även tillväxten hos djuren. Mer än hälften av antibiotikan globalt används i djurproduktionen [Ref 56]. Inom EU är användningen, räknat i mg per kg kroppsmassa, något högre i djurproduktionen än hos människor. I Sverige var användningen för människor nära genomsnittet för EU år 2014, medan användningen inom djurhållningen var ungefär en trettondel av EU-genomsnittet [Ref 57].


Förebyggande metoder i ekologisk djurhållning minskar behovet av antibiotika

Ekologisk djurhållning strävar efter en mindre intensiv djurproduktion, vilket innebär att djuren generellt har tillgång till större ytor, en rikare miljö, tillgång till utevistelse och hålls i mindre grupper [Ref 58]. Dessa förebyggande faktorer minskar sammanlagt risken för infektionssjukdomar och behovet av antibiotika. Det är också vanligare med en sammanhållen produktion inom exempelvis ekologisk grisproduktion, det vill säga att man både föder upp smågrisar och har dem kvar fram till slakt vilket minskar smittorisk mellan gårdar och behovet av antibiotika minskar [Ref 59].


Mindre användning i ekoproduktionen, men troligen inga skillnader i Sverige

Den faktiska användning av antibiotika på ekologiska jämfört med konventionella gårdar är dokumenterad i begränsad utsträckning internationellt. På grisgårdar är användningen i Danmark ungefär 5–15 gånger [Ref 60][Ref 61] mer omfattande på konventionella jämfört med ekologiska gårdar. Vid uppfödning av slaktkyckling är antibiotikaanvändning vanligt internationellt på konventionella gårdar, medan den är mycket låg på ekologiska gårdar till följd av ett förbud mot förebyggande behandling, långa karenstider före slakt, och svårigheten att behandla enstaka djur i besättningar med många kycklingar. Även för mjölkkor har studier i Danmark och Nederländerna visat på högre användning i konventionella jämfört med ekologiska system [Ref 62][Ref 63]. För grisar, kycklingar och mjölkkor är dock antibiotikaanvändningen troligen lika låg i både svenska konventionella och ekologiska besättningar. Orsaken är att vi länge haft en restriktiv hållning i Sverige vad gäller användning av antibiotika i djurhållningen. Inom några år kommer all djurhållning i EU att omfattas av liknande restriktioner i användningen av antibiotika i djurhållningen som den som gäller i Sverige idag (år 2020).

 

Större spridning av resistenta bakterier i konventionell grisproduktion

Ett flertal studier har undersökt förekomsten av resistenta bakterier på ekologiska och konventionella grisgårdar. I en forskningsgenomgång där många studiers resultat slogs ihop och bearbetades (en metaanalys) ingick 373 konventionella och 23 ekologiska tyska grisbesättningar. Det fanns resistenta bakterier (methicillin-resistent Staphylococcus aureus, MRSA) i 55 procent av konventionella och 22 procent av ekologiska besättningar. Det fanns flera orsaker bakom risken för förekomst av MRSA, med en statistiskt säkerställd lägre risk vid låg användning av antibiotika, mindre djurgrupper, en sammanhållen produktion med både smågrisar och slaktsvin, samt frånvaron av spaltgolv*. De flesta av dessa förebyggande faktorer sammanfaller med regler eller praxis i ekologisk produktion [Ref 59].

* Ett golv med ribbor i boxarna där djuren trampar ner gödslen mellan springorna. Gödslen skrapas sedan bort från golvet under ribborna

Även i Sverige, där antibiotikaanvändningen på ekologiska och konventionella gårdar troligtvis är likartad, har förekomsten av en del resistenta bakterier visat sig vara vanligare i konventionella grisbesättningar [Ref 55].

Ett fåtal studier från olika länder pekar på att ekologiskt gris- och kycklingkött har lägre sannolikhet att vara kontaminerat med antibiotikaresistenta bakterier, jämfört med konventionellt kött [Ref 10]. Data från Sverige finns inte tillgängliga. Bortsett från problematiken med antibiotikaresistens, så skiljer sig inte kontamineringen av kött med sjukdomsframkallande bakterier åt mellan produkter från de olika produktionssystemen.


Referenser