Det ekologiska lantbrukets förutsättningar

Forskning visar att lantbrukare som ställer om från konventionell till ekologisk produktion ser en ökning i lönsamhet globalt sett medan det i Sverige varierar beroende på produktionsinriktning. Ersättningen för ekologisk produktion spelar en viktig roll för lönsamheten på gården och en ökning i ersättning har därför bidragit positivt till utvecklingen av lönsamheten i den ekologiska produktionen.

Det är mer än ekonomiska värden som påverkar lantbrukare i beslutet att driva ekologisk respektive konventionell produktion. Värden som ”livskvalitet”, ”lycka” och ”stolthet” har betydelse för både ekologiska och konventionella lantbrukare men lantbrukare som driver ekologisk produktion drivs dock även, och i större utsträckning, av värden så som ”holistiskt synsätt” och ”hälsa och säkerhet i samhället”.

Flera röster pekar på ett behov av att öka produktiviteten, på fälten och i stallarna. Balansen mellan höga sociala och miljömässiga värden å ena sidan och hög avkastning å andra sidan är dock komplex. Det finns en risk att en produktivitetsökning sker på bekostnad av andra viktiga värden i den ekologiska produktionen.

Avkastningen är generellt lägre för ekologiskt lantbruk

Ekologisk produktion ger lägre avkastning än konventionell, både avseende växtodling och djurhållning. Lägre avkastning medför färre kilo och ett mindre antal produkter vilket kan påverka lantbrukarens ekonomi negativt. Såväl förespråkare för ekologisk produktion som mer kritiska röster pekar på ett behov av att öka produktiviteten, på fälten och i stallarna. Balansen mellan höga sociala och miljömässiga värden å ena sidan och hög avkastning å andra sidan är dock komplex. Det finns en risk att en produktivitetsökning sker på bekostnad av andra viktiga värden i den ekologiska produktionen [Ref 559].

Generellt högre kostnader för ekolantbruk, men mindre exponering mot internationella leveranskedjor minskar utsatthet vid kris

Kostnaderna för att bedriva lantbruk kommer till exempel från inköp av insatsvaror, kostnader kopplade till den dagliga driften av verksamheten, och investeringskostnader för stallar och maskiner. Det är dock stora skillnader mellan gårdar och över tid och det är därför svårt att ge en generell bild av kostnadsläget för ekologisk produktion. För att lyfta några aspekter kan nämnas att den begränsade användningen av växtskyddsmedel inom ekologisk produktion bidrar till en lägre kostnad för inköp av kemikalier jämfört med konventionell produktion. Enligt rådgivningen bedöms däremot till exempel priset på utsäde, mängden utsäde som krävs, kostnader för gödsel och gödselspridning ibland medföra högre kostnader [Ref 560] [Ref 561] [Ref 562].

Ekologisk produktion präglas av högre självförsörjningsgrad där djurfoder och växtnäring huvudsakligen kommer från den egna gården eller närområdet. I kombination med det lägre beroendet av konstgödsel och bekämpningsmedel för det ekologiska lantbruket så minskas importberoendet. En gård med ett i högre utsträckning lokalt kretslopp har lägre riskexponering mot volatila valutakostnader samt omvärldshändelser [Ref 563] [Ref 489].

Ersättning till ekologiskt lantbruk utjämnar effektivitetsskillnaderna

Den som bedriver certifierad ekologisk växtodling eller djurhållning kan söka ersättning hos Jordbruksverket. Myndigheten betalar även ut ersättning för omställning till ekologisk produktion. Syftet med ersättningen är att bidra till en ökad ekologisk produktion i Sverige. Ersättningsnivåerna presenteras på Jordbruksverkets hemsida. Nivåerna kan ändras upp och ner beroende på hur många som söker stöd, detta då det finns en viss summa medel avsatt för olika grödor och djur. [Ref 564]

Agrifood Economics har undersökt effektiviteten hos svenska gårdar, definierat som intäkter i relation till produktionsfaktorer. I analysen inkluderas inte jordbruksstöd som en intäkt för de ekologiska gårdarna. Studien finner att ekologiska gårdar i genomsnitt har en något lägre effektivitet men sambandet är inte signifikant vilket påvisar en viss förbättring för det ekologiska lantbruket i relation till de konventionella gårdarna i jämförelse med Agrifood Economics tidigare studie. År 2015 påvisade forskningen att ekologiska växtodling-, mjölk- och nöttköttsgårdar hade lägre effektivitet än de konventionella gårdarna. De högre försäljningspriserna för ekologiskt livsmedel täckte inte upp för de högre kostnaderna och den lägre avkastningen för de ekologiska gårdarna. Vid inkluderingen av jordbruksstöd i effektivitetsanalysen så påvisade det ekologiska lantbruket på högre effektivitet än de konventionella gårdarna. Ersättningen spelar därmed en viktig roll i att skapa lönsamhet i ekologisk produktion och är ett viktigt incitament för att expandera den ekologiska arealen i Sverige. [Ref 560][Ref 562]

Globala studier påvisar en ökad lönsamhet vid omställning till ekologisk produktion

Forskning visar att lantbrukare som ställer om från konventionell till ekologisk produktion ser en ökning i lönsamhet [Ref 565]. En global amerikansk meta-analys från 2015 [Ref 566] av den finansiella prestationen för ekologiska kontra konventionella lantbrukare för 55 olika grödor på samtliga kontinenter under ett tidsspann på fyrtio år fann att nyttokostnadsförhållanden och nettonuvärdet var något lägre för ekologiskt lantbruk när man inte räknade in den ekologiska prispremien. När prispremien i stället räknades in observerades att ett ekologiskt lantbruk var signifikant mer lönsamt än det konventionella (22–35 procent), trots lägre avkastning på grödorna (10­–18 procent mindre). Studien identifierade även att den totala kostnaden inte förändrades nämnvärt, medan arbetskostnadens andel ökade med ett par procentenheter, vilket potentiellt kan betyda att kostnadsbesparingen av minskade kemikalier överstiger de ökade kostnaderna för utsäde och gödsel vid ekologisk produktion. Det visar på en skillnad på global nivå jämfört med studier som har gjorts på den svenska marknaden, där totalkostnaden ökar med omställningen till ekologisk produktion.

Lönsamheten för ekogårdarna i Sverige varierar beroende på produktionsinriktning

I en studie som undersöker svenska gårdar från 2020 [Ref 565] påvisas att ekologisk produktion är mer lönsam än konventionell. Då ersättningen för ekologisk produktion spelar en viktig roll för lönsamheten på gården har ökning i ersättning bidragit positivt till utvecklingen av lönsamheten i den ekologiska produktionen. Att verksamheten blir mer lönsam efter omställning visar också på att ersättningen är högre än omställningskostnaderna. Det är dock inte alla typer av produktionsinriktning som får en positiv utveckling på lönsamheten vid omställning till ekologiskt. För mjölk-, ägg- och köttproducenter förbättras lönsamheten, vilket framför allt bedöms bero på det ökade värdet på ekologiska animalie- och mejeriprodukter. Lönsamheten inom växtodlingen är dock relativt oförändrad vilket bedöms bero på högre kostnader för att ställa om denna typ av verksamhet i kombination med en lägre prispremie på ekologiska spannmålsprodukter.

Ett pris på externa kostnader skulle påverka lönsamhetskalkylen för lantbruket

En annan dimension kring det ekologiska lantbrukets lönsamhet, vilket det fattas tongivande forskning om, är skillnaden i negativa och positiva så kallade externaliteter jämfört med det konventionella. En externalitet är en kostnad eller nytta som inte direkt påverkar själva lantbruksföretaget utan andra aktörer. Det kan till exempel vara försämrade markförhållanden och kemikalier som läcker ut i grundvatten. Forskare har dock påpekat att om priset på negativa externaliteter i form av miljöförstörelse skulle tas med i lönsamhetskalkylen skulle det öka det ekologiska lantbrukets relativa lönsamhet under antagandet att det ekologiska lantbruket har mindre negativ påverkan [Ref 104]. Vidare anses ekologiskt lantbruk medföra positiva externaliteter vilka ofta benämns som ekosystemtjänster, exempelvis genom biologisk smittskydd, förbättrad jordkvalitet och ökad mängd mineraler i växters näringsinnehåll. Dessa aspekter anses vara en del av motiveringen för europeiska subventioner av ekologiskt lantbruk.

Hållbarhet är också en viktig drivkraft för ekolantbrukare

Det är dock mer än ekonomiska värden som påverkar lantbrukare i beslutet att driva ekologisk respektive konventionell produktion. I en europeisk studie [Ref 567] fann forskarna att både konventionella och ekologiska lantbrukare drivs av värden så som ”livskvalitet”, ”lycka” och ”stolthet”. De lantbrukare som driver ekologisk produktion drivs dock även, och i större utsträckning, av värden så som ”holistiskt synsätt” och ”hälsa och säkerhet i samhället”. I studien framgick även att de ledord som är mest framstående inom ekologiskt lantbruk i Sverige är ”variation”, ”förbättra den biologiska mångfalden” och ”bevara jordkvaliteten”.  

Referenser