Lamm och får

En grovfoderbaserad uppfödning med utevistelse och bete ökar möjligheterna till naturligt beteende för får och lamm. Längre tid på bete och mer utrymme i stallet ger välfärdsfördelar för ekologiskt uppfödda djur.

Får i ekologisk produktion har i vissa fall hälsofördelar, men på samma sätt som i konventionell produktion finns problem med juverinflammation, parasiter och hög lammdödlighet. Parasitinfektioner när djuren är ute på bete är en utmaning i ekologisk produktion, samtidigt som tillgång till bete är en viktig faktor för att upprätthålla god djurvälfärd.

Gå direkt till


Utevistelse och bete ger god djurvälfärd – ofta små skillnader mellan eko och konventionellt

En grovfoderbaserad uppfödning med utevistelse och bete ökar möjligheterna för får och lamm att bete sig på ett för arten naturligt sätt. I Sverige bygger både ekologisk och konventionell produktion på att får och lamm går på bete och äter en hög andel grovfoder*, vilket kan vara anledningen till att man inte ser så många tydliga skillnader i beteende mellan fåren i de olika systemen. Men samtidigt har få undersökningar om sådana skillnader genomförts. Man har dock sett gynnsamma effekter på beteendet hos digivande får i ekologiska system där de vistas utomhus mer än i konventionella system [Ref 400]. Även hur mycket tid fåren får gå på bete är en viktig faktor för djurvälfärden [Ref 401].

I jämförelse med de fall där slutgödning av lamm i så kallade feedlots tillämpas i den konventionella produktionen, är möjligheterna till naturligt beteende sämre. I exempelvis USA, Australien och Spanien är detta relativt vanligt, men i Sverige är det mycket ovanligt. Andra former av betesfri konventionell lammproduktion börjar dock bli vanligare i Sverige, vilket kan vara en risk för djurens välfärd.

*grovfoder är ett fiberrikt foder baserad på fleråriga klöver-gräsarter, vall. Andra växtarter kan också ingå i grovfodret.

Foto: Karin Ullvén/SLU


Svenska ekologiska får och lamm har mer tid på bete

I Sverige ska ekologiska får och lamm gå på bete så länge som möjligt, utan att marken betas för hårt eller att betet ger för lite näring. I de fallen ska djuren stödutfodras. Dessutom ska ekologiska får och lamm ha tillgång till utevistelse även vintertid. Jämfört med minimireglerna i de svenska djurskyddsreglerna för betesperioder för får, innebär det att fåren på ekologiska gårdar har mer tid ute än de som föds upp på konventionella gårdar. Detta kan förväntas ha en positiv inverkan på möjligheterna till naturliga beteenden.

 

Gott om plats i stallet är också viktigt för välfärden

I ett europeiskt perspektiv har djuren ofta större utrymme i stallarna i ekologiska än i konventionella system. I Sverige ska dock alla får ha större ytor inomhus än vad minimikraven enligt det europeiska ekologiska regelverket anger. Det betyder att svenska får, såväl ekologiska som konventionella, har större inomhusytor än i andra länder. Flera forskningsstudier stödjer det faktum att vistelseytan är viktig för fårens beteende och välfärd. Till exempel bidrog en större yta inomhus till att fåren vilade mer och även låg ner samtidigt med de andra fåren i boxen och att de hade en högre mjölkproduktion [Ref 402].

  

Juverinflammationer är det vanligaste hälsoproblemet – både i eko och konventionellt

Andelen tackor i ekologisk produktion som lider av juverinflammation (mastit) med synliga symptom hos tackan, är inte så hög, även om juverinflammation är ett av de mest betydande hälsoproblemen i all fårproduktion. Synliga symptom kan vara att mjölken flockar sig, ett svullet juver och ibland även feber. Tackor kan också vara drabbade av juverinflammation utan synliga symptom. Det upptäcks genom noggrannare undersökning av mjölken, som då har ett förhöjt celltal*. Mastit ger stora inkomstbortfall och kan medföra lidande för djuren om den inte behandlas. Även utfodring och skötsel- och hygienrutiner påverkar juverhälsa och mjölkkvalitet. Forskning har visat att mjölk från ekologiska får- och getbesättningar tenderade att ha lägre celltal, troligen på grund av bättre hygienrutiner på ekogårdarna [Ref 403].

Forskning har i övrigt visat att det inte är några skillnader mellan får på ekologiska och konventionella gårdar vad gäller till exempel smutsighet, överväxta klövar, hälta, skador eller livslängd. Dessa problem beror mer på förhållandena på den enskilda gården och på hur djuren sköts.

 *Celltal anger antalet celler, i huvudsak olika vita blodkroppar, per milliliter mjölk. Detta kan användas som en indikator för tackornas hälsotillstånd i juvret.

Tre lamm på grönt naturbete.Foto: Karin Ullvén/SLU


Parasiter finns i både eko och konventionellt – stor variation mellan gårdar

I Sverige har man inte funnit några skillnader i infektionsnivå av inälvsparasiter mellan får i ekologiska och konventionella system [Ref 404]. På Europeisk nivå däremot bedöms parasiterna vara ett stort problem i ekologisk lammproduktion [Ref 405][Ref 406]. Jämförelser av parasittrycket i ekologiska och konventionella produktionssystem visar en stor variation i resultat, vilket tyder på att skötsel- och hygienrutiner på beten och i stallmiljön är viktiga faktorer, och inte bara produktionssättet. En del forskningsstudier från andra länder visar på mindre bekymmer med parasiter på ekologiska gårdar [Ref 407], medan andra visar att infektioner från inälvsparasiter var högre bland får på ekologiska gårdar jämfört med konventionella [Ref 406][Ref 408]. I ekologisk produktion är det endast tillåtet att använda avmaskningsmedel om man har diagnosticerat en parasitinfektion och inte i förebyggande syfta, men trots detta visade en studie i Sverige att avmaskningsmedel använts i ungefär lika stor omfattning i ekologisk som i konventionellt produktion  [Ref 404].

 

Lammdödlighet är ett problem i både ekologisk och konventionell produktion

Det finns inga studier som visar att lammens överlevnad skulle vara annorlunda i ekologisk produktion jämfört med konventionell, men i båda produktionsformerna är dödligheten relativt hög; cirka 10 procent enligt svenska data [Ref 409]. Lammdödlighet är inte bara kostsamt utan också ett djuretiskt dilemma. Tackans näringsstatus inför lamningen är en viktig faktor för lammens överlevnad och hur de klarar den första tiden i livet [Ref 411].

 

Färre klövsjukdomar hos ekofår

Forskning har visat att får i ekologiska system generellt sett har lägre risk att drabbas av hälta som orsakas av klövsjukdomar än får i konventionella system [Ref 410]. Man har dock sett att lantrasfår som ofta hålls i mer krävande miljöer utomhus, i högre grad riskerar skador på klövar och ben [Ref 408].  

En typ av klövsjukdom, smittsam digital dermatit, är vanlig i Europa, men i Sverige har endast ett fåtal fall påträffats. Exempelvis var knappt 60 procent av alla fårbesättningar drabbade i England år 2016, men andelen var cirka 30 procent lägre i ekologiska besättningar [Ref 412].


Referenser