Både mängd och typ av gödsel påverkar avkastningen

Gödsling med kväve per ytenhet i ekologisk odling har under det senaste decenniet varit ungefär hälften i jämförelse med konventionell odling [Ref 149]. Den mindre mängden gödsel är huvudorsak till mindre skördar. Även i andra delar av Europa framgår det av litteraturen att den lägre kvävegödslingen i ekologisk odling är en av huvudorsakerna till mindre skördar [Ref 15][Ref 151].

Andra skillnader i odlingssystemens kväveförsörjning påverkar också skördarna. I konventionell odling gödslar man främst med kväve i form av fabrikstillverkat mineralgödselkväve, konstgödselkväve. På djurgårdar används även stallgödsel. I ekologisk produktion används stallgödsel och andra organiska gödselmedel, till exempel gödselmedel tillverkade av slakterirester. Baljväxter, framför allt klöver som odlas som djurfoder, kan ta upp kväve direkt från luften genom biologisk kvävefixering (länk till infälld faktaruta) och är också en viktig del av kväveförsörjningen främst i ekologiska system [Ref 155]. Den organiska gödseln har ofta en låg andel kväve som är direkt tillgängligt för växterna.  Kvävet måste först frigöras genom en biologisk nedbrytning i marken. Det medför att tillgången till kväve för växterna är begränsad under vissa delar av odlingssäsongen. Det kan bli brist på kväve på våren i ett klimat som vi har i Sverige när temperaturen i marken är låg och frigörelsen av kväve då är långsam, vilket gör att skörden av speciellt vårsådda grödor påverkas negativt [Ref 137].

Biologisk kvävefixering

Biologisk kvävefixering sker i ett ömsesidigt samspel mellan en vanlig typ av jordbakterie (Rhizobium spp) och baljväxter (t ex klöver, lusern, ärtor, bönor). Bakterierna tränger in i växtens rötter och bildar små rotknölar där ett enzymsystem bildas som kan binda in luftens kvävgas i kväveföreningar som växten kan ta upp. Bakterien får i sin tur kolhydrater från växtens fotosyntes.

Fleråriga ogräs och vissa skadegörare ger skördetapp

Det är ofta mer ogräs på ekologiska åkrar, vilket är en annan viktig orsak till mindre skördar i ekologisk produktion i norra Europa. Särskilt de fleråriga ogräsen kan påverka skörden negativt [Ref 148]. Skördesänkningar kan också orsakas av angrepp av skadedjur och växtsjukdomar – exempel är rapsbaggar i oljeväxter, svampangrepp i potatis och insekter och svampsjukdomar i frukt- och grönsaksodling. För att kunna öka skördarna i ekologisk odling behövs strategier som kombinerar ny teknik, växtförädling, biologiska bekämpningsmetoder och ökad tillgång på gödsel. Utformningen av odlingssystemet i sin helhet är också avgörande för en hållbar och produktiv ekologisk produktion, ett odlingssystem som gynnar markbördighet och är utformat för att motverka uppförökning av ogräs och skadegörare är viktigt [Ref 145].

Referenser