2025-12-19
2025-12-19
2025-12-04
2025-12-04
2025-12-04
2025-11-20
2025-11-20
2025-11-20
2025-11-14
2025-11-14
2025-11-14
2025-11-14
2025-10-16
2025-10-16
På Økologikongressen i Danmark den 17–18 november presenterade forskaren Sanna Stenfeldt ett projekt med kombinationsraser för höns (dual purpose).
Avelslinjerna som testas ger möjlighet för att använda hönorna till äggläggning och hanarna till köttproduktion. Linjerna finns inom de stora avelsföretagen och de som testas är Lohmann dual och ISA Dual. Kombinationsraserna har sedan jämförts med kontrollgrupper med vanliga broiler-linjer (JACY87) och värphönan De kalb.
Bakgrunden till försöket är det etiska dilemma som uppstår när dagsgamla tuppkycklingar avlivas inom de rena värphönslinjerna. Vidare finns det ett behov att hitta en värphöna som är enklare att utfodra. En kombinationsras med lite lägre produktivitet borde det vara enklare att täcka behoven av essentiella aminosyror med de fodermedel som finns att tillgå i ekologisk produktion. Sanna Stenfeldt påpekade dock att dessa linjer inte finns kommersiellt på den danska marknaden, avelsföretagen fick göra specialbeställningar från andra länder i Europa till det pågående försöket.
Alla resultat från försöket, som pågår fram till 2027, är mycket preliminära och inte bearbetade statistiskt ännu. Slaktkycklingarna efter kombinationsraserna hade en slaktkropp på drygt 1800 gram efter 12 veckor mot uppemot det dubbla för den rena slaktkycklinghybriden. Tillväxten på denna var dock högre än det tillåtna inom certifierad ekologisk produktion. Foderomvandlingen (gram foder/gram tillväxt) var likartat mellan grupperna (2,5-3,0 gram foder/gram tillväxt) – kombinationsraserna åt betydligt mindre foder än den rena broilertypen. Värpprocenten på kombinationsraserna var i intervallet 70–90 procent mot runt 95 procent för De kalb under levnadsvecka 47–65. Kombinationsraserna visade större variation i äggvikt och skalstyrka. Alla grupper fungerade väl med hänsyn till djurvälfärd och det finns mycket mer som projektet jobbar vidare med kring produktkvalitet, hållbarhet och konsumenttest med mera.
I den praktiska produktionen kvarstår många frågor och tillgången på dagsgamla kycklingar är en utmaning. Det ska gå att få tag i djur men man måste kontakta avelsföretagen för att komma vidare och frågan är hur de ställer sig i Sverige till import av dessa linjer? Denna forskning kan vara en stor möjlighet för att utveckla den ekologiska fjäderfäproduktionen.
Länk till presentation på ÖKO-kongressen
Länk till alla presentationer från kongressen