Ekologisk mat från jord till bord Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Biologisk mångfald och ekologisk produktion Växtnäring och risk för övergödning i ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion Klimat och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

EU-kommissionen släppte i slutet av november en rapport där man presenterar en analys av potentiellt bidrag till minskad klimatpåverkan av EU:s gemensamma jordbrukspolitik CAP (Common Agricultural Policy). Analysens slutsatser är att nationella åtgärdsplaner inom CAP för perioden 2023 till 2027 har potential att avsevärt bidra till klimatmålen inom jordbrukssektorn, och detta främst genom användning av växtföljder och diversifiering, täckgrödor samt omställning till ekologisk produktion.

Jordbrukssektorn bidrar i hög grad till klimatpåverkan där den 2022 beräknades stå för 11 procent av EU:s totala växthusgasutsläpp samtidigt som åtgärder inom markanvändningssektorn samma år uppskattas ha bundit in 7 procent av de totala utsläppen inom EU. Men osäkerheterna hos dessa beräkningar är stora. Som ett led i att bättre förstå potentialen av föreslagna åtgärder inom CAP som sedan utformas som strategiska planer för varje medlemsland så har man inom EU-kommissionens generaldirektorat för jordbruk och landsbygdsutveckling, DG AGRI, analyserat dessa åtgärdsplaners potentiella bidrag till att minska utsläppen av växthusgaser, öka kolinbindningen och bevara befintliga kollager.

Det är den första studien som räknar på faktiska potentialen av de nationella strategiska planerna att minska klimatutsläppen och har som syfte att i nästa steg förfina åtgärdsförslag inom CAP. Analysen har utgått från 18 EU-länder (och 19 strategiska planer då Belgien har två) som tillsammans täcker 92 procent av den europeiska jordbruksmarken för att sedan göra grova uppskattningar utifrån förväntade implementeringsnivåer, genomsnittliga utsläpp och kolinbindningsfaktorer för de olika jordbruksmetoderna som tagits upp i de strategiska planerna. Data för effekter av olika jordbruksmetoder har huvudsakligen tagits från vetenskapliga metastudier.

Analysen indikerar ett potentiellt positivt bidrag från de 19 strategidokumenten till en utsläppsminskning och ökad inbindning om totalt 31 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år. Detta representerar en potentiell effekt att begränsa klimatförändringarna. Resultatet är dock förknippat med en rad osäkerheter på grund av de många antagandena som är gjorda i analysen, i synnerhet osäkerheter vad gäller faktiska implementeringen av jordbruksmetoderna som är med i planerna.

Av de jordbruksmetoder som analyserats och som ingått i strategiska planerna så var det växtföljder eller diversifiering, ökad användning av täckgrödor samt omställning till ekologisk produktion som bidrog mest, 78 procent av den totalt uppskattade potentialen att minska växthusgasutsläppen. Analysen visade även att stöd för nuvarande ekologisk produktion stod för 54 procent av den uppskattade potentialen om 29 miljoner ton CO2-ekvivalenter årligen från bevarande av existerande kolsänkor följt av bevarande av skog (22 procent) och bevarande av gräsmarker (18 procent).

Om man översätter resultaten och de analyserade jordbruksmetoderna till terminologin för rapportering enligt FN:s rapporteringsformat för nationell inventering av klimatutsläpp så hamnar två tredjedelar av utsläppsminskningarna under kategorin ”4.B-Cropland” som motsvarar kolinbindning i jordbruksmark.

Om man vill läsa mer om vilka instrument inom CAP som genom dessa strategiska planer bidrar mest till minskade utsläpp och vilka rekommendationer som ges utifrån analysen kan man hitta hela rapporten här: Estimating the climate change mitigation potential of CAP Strategic Plans