Ekologisk mat från jord till bord Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Användande av mikroorganismer för bekämpning av växtsjukdomar i växthus är vanligt inom biologisk bekämpning, och det finns ett antal preparat som är godkända för användning i Sverige. Bakterierna Bacillus amyloliquefaciens och Streptomyces griseoviridis, finns under ett flertal olika preparatnamn och används mot svampangrepp i odling. Preparaten är inte alltid effektiva vilket kan bero på växthusets klimat och hur mycket konkurrens de får från andra mikroorganismer när de hamnar på växten eller i jorden. Forskare på SLU i Alnarp har nu tittat på ytterligare en faktor som kan påverka effektiviteten: ljus.

Mikroorganismer som används i biologisk bekämpning förökas i laboratorier under gynnsamma förhållanden med optimal temperatur och näringstillgång. Efter förökning förvaras de ofta som ett torrt pulver tills det är dags för användning. Då blandas pulvret ut i vatten och sprutas ut på växterna, eller vattnas ut i jorden för att nå växtens rötter. När mikroorganismerna hamnar på växten utsätts de för en ny, och ganska ogynnsam miljö, där de ska etablera sig och växa i antal för att kunna vara effektiva. På bladen utsätts mikroorganismerna för snabba förändringar i temperatur, relativ fuktighet, ljusmängd och ljuskvalitet. Utöver dessa klimatfaktorer ska de dessutom konkurrera om utrymme och näring med alla de mikroorganismer som redan finns på bladytan. Det finns därmed ett behov av att förstå hur etableringen av de biologiska bekämpningsmedlen kan bli så effektiv som möjligt för att de ska kunna ha en god effekt mot svampsjukdomar.

På SLU i Alnarp har doktoranden Maria Hellström undersökt vilken effekt ljuskvalitet och ljusmängd har på tre olika bakterier som används inom biologisk bekämpning: B. amyloliquefaciens, S. griseoviridis, och Pseudomonas chlororaphis. Syftet med studien var att se hur överlevnaden av dessa organismer var på bladytan av tomatplantor beroende på om det var blått, grönt, rött eller vitt ljus som användes för att belysa växterna. Tomatplantor sprayades var för sig med de tre olika bakterierna, och belystes sedan med de olika färgerna i totalt 48 timmar. Prover togs sju gånger under belysningen. Då undersöktes mängden bakterier på blad i toppen av tomatplantan samt i mitten av tomatplantan i syfte att se om det var skillnader mellan de blad som fått mest ljus respektive de blad som varit utsatta för naturlig skuggning.

Från resultaten var det tydligt att de tre bakterierna hade olika preferenser för ljus. Överlevnaden av S. griseoviridis var ungefär densamma oberoende av vilket ljus den utsattes för, medan B. amyloliquefaciens och Pseudomonas chlororaphis föredrog vitt eller grönt ljus. Rött respektive blått ljus försämrade överlevnaden av B. amyloliquefaciens radikalt. För de andra två bakteriearterna var överlevnaden också sämre under de ljusförhållandena men inte till samma grad.

Resultaten visade att längden på ljusbehandlingen, placeringen av bekämpningsmedlet på växten och ljuskvalitet spelade en avgörande roll för hur väl bakterierna överlevde. Alltså har val av belysning betydelse för hur effektiv den biologiska bekämpningen blir. På sikt skulle resultaten kunna leda till rekommendationer för odlarna att exponera växterna för en viss typ av ljus i samband med bakteriebehandling och därmed få en effektivare bekämpning.

Läs hela studien

Hellström, M., Karlsson, M. E., Kleman, I., Rosberg, A. K., Darlison, J., Mulaosmanovic, E., Will, L., & Alsanius, B. W. (2024). Exposure dose, light distribution and wavelength affect the fate of introduced bacterial biological control agents in the phyllosphere of greenhouse grown tomato. Plants, People, Planet, 1–12.