2024-11-08
2024-11-08
2024-11-08
2024-11-07
2024-11-07
2024-10-18
2024-10-18
2024-10-18
2024-10-03
2024-10-03
2024-10-02
2024-10-02
2024-10-02
2024-10-02
2024-10-02
Denna tid på året kommer korna ut i hagarna och det är underbyggd att bete är positivt för kornas hälsa. Nu börjar det även komma forskning som visar att metanutsläppen minskar när korna släpps på bete.
En svensk studie på Röbäcksdalen i Umeå jämförde bete på dagen med bete på natten och man fick inte några skillnader av dessa behandlingar. Försöket visade dock på en minskning med 28 procent i metanutsläppen när korna släpptes på bete jämfört med under stallperioden. Korna hade tillgång till fodermix på stall och i försöket var betesintaget runt 5 kg torrsubstans per ko och dag och det pågick under 30 dagar på försommaren i juni månad.
I Danmark pågår ett projekt där metanutsläppen registreras ute på två ekologiska mjölkgårdar och preliminära resultat presenterades på kvægkongressen i Herning i slutet av februari av chefkonsulent Nicolaj Ingemann Nielsen. Mätningar visade att metanutsläppen från korna minskade under maj och juni månad med mellan 8 och 22 procent jämfört med utsläppen i stallet i april innan betessläp. Senare under betessäsongen ökade dock utsläppen av metan till samma nivå som under stallperioden. Detta bekräftas även av holländska resultat där korna släppte ut 34 procent mindre metan på bete under försommaren jämfört med kor som utfodrades med ensilage på stall. Skillnaden minskade senare under betessäsongen och det hänger troligen ihop med att näringsinnehållet i betet minskar ju längre man kommer på säsongen, vilket på en av de danska gårdarna även hade en negativ effekt på mjölkavkastningen under sensommaren.
En möjlig förklaring, till att metanutsläppen från korna minskar vid betessläpp, är att sockerinnehållet är högt samtidigt som fiberinnehållet (NDF) är lågt och med hög smältbarhet under försommaren. Forskning har visat att bete av bra kvalitet ökar produktionen av flyktiga fettsyror (VFA) och därmed energiförsörjningen samtidigt som den mikrobiella proteinsyntesen ökar och även foderintaget.
Aktiv betesdrift är en viktig del av den ekologiska mjölkproduktionen där korna minst ska hämta 6 kg torrsubstans per dag från betet. Betet är även det fodermedel med lägst klimatbelastning per kg torrsubstans och ett bra bete kan minska behovet av kraftfoder i foderstaten. I den ekologiska mjölkproduktionen finns stora möjligheter för att minska klimatbelastningen genom bra och välplanerad betesdrift.