Det framhålls ofta att djur i ekologisk produktion har bättre välfärd jämfört med djur i konventionell produktion. Det ekologiska regelverket har mycket fokus på såväl välfärd som naturlighet i enlighet med den ekocentriska grundsynen. I en ny studie har forskare från SLU undersökt hur det ekologiska produktionssättet påverkar välfärden i fjäderfäbesättningar. Generellt sett har alla aspekter positiv effekt på välfärden på något sätt, varav flera effekter också påverkas av varandra.

I studien studerades den vetenskapliga bakgrunden kring sju nyckelfaktorer som skiljer ekologisk och konventionell fjäderfäproduktion åt: lägre beläggningsgrad, tillgång till sittpinnar eller upphöjda plattformar till kycklingar och ökad yta för sittpinnar till hönor, tillgång till naturligt ljus, åtta timmars sammanhängande mörker per dygn, förbud mot näbbtrimning, tillgång till grovfoder samt lägre tillväxttakt hos kycklingar.

Effekterna samverkar

Inom kycklingproduktionen har exempelvis kravet på lägre tillväxttakt lett till att kycklingarna fått bättre benhälsa. Det gör att de kan röra sig bättre och tillsammans med en mer stimulerande miljö med utevistelse, upphöjda plattformar, grovfoder och lägre beläggningsgrad visar de mer lek- och undersökande beteende. Den långa mörkerperioden gör att fåglarna sover och vilar bättre utan att störa varandra, vilket annars är ett problem inom kycklingproduktionen. Fåglarna visar alltså inte bara avsaknad av negativa effekter (minskade benproblem och dålig vila) utan även positiva upplevelser (som lek) vilket i sig är bra för välfärden.

Grovfoder har flera positiva effekter.

Hos höns minskar tillgång till grovfoder exempelvis kannibalism och allvarlig fjäderplockning. Det ger också upphov till positiva beteenden förknippade med social lek och komfort. Däremot vet man fortfarande ganska lite om vilka typer av grovfoder som fåglarna föredrar. Mer sittpinneyta ökar möjligheten för hönsen att kunna sitta samtidigt vilket är positivt ur välfärdssynpunkt, eftersom höns gärna vill göra saker tillsammans. Dock verkar det som att även den ökade ytan är för liten för att helt tillfredsställa fåglarna.

Potential att öka välfärden

Generellt anses det ekologiska produktionssättet kunna ge högre djurvälfärd eftersom lägstanivåerna höjs jämfört med den konventionella produktionen. Däremot garanterar regelverket inte en högre djurvälfärd om inte resurserna räcker till eller används som det är tänkt. Om djuren exempelvis inte går från stallet till utegården uteblir effekten på både beteende och beläggningsgrad. Att utevistelsen är anpassad är viktigt både för att fåglarna ska använda den och för att minska risker för predatorer och infektiösa sjukdomar som annars kan öka med utevistelse. För att öka välfärden ytterligare föreslås bland annat att hybriderna som används ska anpassas ytterligare till produktionsformen. Inom kycklingproduktionen skulle hybrider med ännu lägre tillväxthastighet troligen minska benproblemen ytterligare och leda till större välfärdsvinster. Inom äggproduktionen tros införandet av en anpassad hybrid kunna leda till välfärdsvinster. Man påpekar också att de plattformar som idag ges till kycklingar troligen är i för liten skala för att alla kycklingar ska kunna nyttja dem och därmed finns en potential att ytterligare förbättra välfärden.

Läs artikeln:

Göransson L and Lundmark Hedman F (2024) The perks of being an organic chicken – animal welfare science on the key features of organic poultry production. Front. Anim. Sci. 5:1400384.