Mikroorganismer har stor potential för bekämpning av rotgallnematoder

Rotgallnematoder, av släktet Meloidogyne, är globalt sett en av de grupper av skadegörare som orsakar störst ekonomisk skada för växtodling. I dagsläget finns det inga växtskyddsmedel att tillgå vilket innebär att bekämpning sker genom en varierad växtföljd där man undviker alla grödor som nematoderna i fråga trivs på, samt att god hygien av redskap och maskiner krävs för att inte förflytta nematoder mellan odlingar. Vissa arter av släktet rotgallnematoder är vanligt förekommande i Sverige: bland annat M. hapla som kan orsaka stora skador på till exempel morot, palsternacka, och baljväxter. Andra rotgallnematoder av samma släkte är karantänskadegörare, som exempelvis M. chitwoodi och M. fallax. Dessa karantänskadegörare har hittats vid ett par tillfällen i potatis- och morotsfält i södra Sverige vilket lett till att inventeringar för dessa arter sker kontinuerligt. Båda arterna har många värdväxter som förutom potatis och morot även innefattar oljeväxter, stråsäd, sockerbetor och ett stort antal ogräs. Nematoderna gynnas av högre temperaturer och längre odlingssäsonger, vilket innebär att de klimatförändringar vi står inför kan leda till att dessa karantänskadegörare får lättare att etablera sig. Sett till ekologisk odling i växthus, där all odling ska ske direkt i mark, och där växtföljden inte kan varieras till samma grad som i fält, kan nematoder bli ett stort problem. Biologisk bekämpning av nematoder är därför ett forskningsområde med stor potential.

I en studie utförd vid universitetet i Shenyang i Kina undersökte en forskargrupp vilken potential mikroorganismer i maskkompost hade för att bekämpa rotgallnematoder. Tidigare forskning har visat att användande av maskkompost i grönsaksodling reducerar antalet nematodangrepp på grödorna, men anledningen till effekten var oklar. I studien isolerade forskarna ett stort antal mikroorganismer från komposten och undersökte de enskilda organismernas effekt på nematoderna. Tre bakteriestammar identifierades som särskilt effektiva: två stammar av Peribacillus frigoritolerans och en stam av Lysinibacillus fusiformis. Effekten bedömdes bero på bakteriernas förmåga att utnyttja kollagen och kitin som födokällor. Det yttre hudlagret av rotgallnematoder består till stor del av kollagen, och ägghöljet till stor del av kitin, vilket innebär att bakterierna genom utsöndrande av specifika enzymer kan lösa upp både vuxna nematoder och nematodägg för att tillskansa sig dessa specifika ämnen. Forskarna visade i försök med odling av tomat i kruka att mängden rotgallnematoder reducerades när dessa bakteriestammar användes, och att det även i odling av gurka direkt i marken i växthus hade en signifikant inverkan på mängden nematoder och att tillväxten av gurkplantorna förbättrades. Även om mer forskning krävs för att undersöka möjligheterna att göra en produkt för biologisk bekämpning av just dessa bakterier, visar det på den potential mikroorganismer har för bekämpning av rotgallnematoder.

Även tidigare forskning har visat på möjligheterna att använda mikroorganismer för bekämpning av nematoder. Till exempel har man sett goda effekter av olika arter av Bacillus, Pseudomonas och Trichoderma. I många fall tros effekten bero på utsöndrandet av olika enzymer och andra substanser som har en negativ effekt på nematoderna, men även att de kan parasitera nematoderna. I dagsläget finns det bara ett biologiskt preparat godkänt för användning mot nematoder i Sverige, och det får användas för betning av socker- och foderbetor.

*Karantänskadegörare är växtskadegörare som har begränsad spridning eller som inte finns alls i Sverige, men som kan orsaka stor skada om de sprids.

Studien

Liang, C.; Yang, D.; Dong, F.; Shang, J.; Niu, X.; Zhang, G.; Yang, L.; Wang, Y. Biocontrol Potential of Bacteria Isolated from Vermicompost against Meloidogyne incognita on Tomato and Cucumber Crops. Horticulturae 2024, 10, 407. https://doi.org/10.3390/horticulturae10040407

Översiktsartiklar i ämnet:

Azlay, L., El Boukhari, M., Mayad, E. et al. Biological management of root-knot nematodes (Meloidogyne spp.): a review. Org. Agr. 13, 99–117 (2023). https://doi.org/10.1007/s13165-022-00417-y

Poveda J, Abril-Urias P, Escobar C. Biological Control of Plant-Parasitic Nematodes by Filamentous Fungi Inducers of Resistance: Trichoderma, Mycorrhizal and Endophytic Fungi. Front Microbiol. 2020 May 25;11:992. doi: 10.3389/fmicb.2020.00992