Statistik och marknad Ekologisk mat från jord till bord Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion För yrkesverksamma SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

En fallstudie av unga grönsaksodlare visar en hållbarhetsmotiverad grupp som motsätter sig det industriella jordbruket. ”Market gardeners”, eller småskaliga trädgårdsodlare som det kallas på svenska, odlar en mångfald av grödor på en areal som oftast är mindre än en hektar som de sedan säljer via olika kanaler direkt till konsument.

Studien omfattar 14 trädgårdsodlare, varav åtta kvinnor och sex män, i åldern 25 till 37 och deras gårdar ligger utspridda över sju regioner i södra och mellersta Sverige. De flesta har någon form av vuxenutbildning i trädgårdsodling, i övrigt varierar utbildning och tidigare arbeten. Odlingsytorna varierar från 200 kvadratmeter till fyra hektar, men de flesta är mindre än en hektar. Odlingen består i huvudsak av grönsaker, med 20 till 50 olika sorter per produktionsenhet (öppna fält eller tunnelväxthus).

Alla odlingarna i studie är relativt nystartade och årlig omsättning varierar från 10 000 till en miljon kronor, med ett genomsnitt på knappt 300 000 kronor. De minsta produktionsenheterna lyckas sälja för 500 kronor per kvadratmeter, jämfört med 15 till 30 kronor per kvadratmeter för odlingar som överstiger en hektar. Det långsiktiga målet är enligt odlarna att kunna försörja sig själv och sin familj, vilket hälften dock inte kan för tillfället.

Korta värdekedjor är centrala inslag för samtliga odlare, och de erbjuder sina grönsaker direkt till konsumenten via digitala plattformar (exempelvis de sociala medierna Instagram och Facebook), ’bondemarknader’ och gårdsbutiker. Det förekommer också modeller där odlarna säljer till lokala restauranger och matbutiker.

Trädgårdsodlarna känner sig motiverade av att ägna sig åt något som de uppfattar som utmanande och roligt samtidigt som de bidrar till att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt värde. Studien visar också att odlarna finner mening i en stark lokal förankring och i att bidra till en systemförändring mot ett mer hållbart odlande som karaktäriseras av resursåtervinning, markhälsa, minskad användning av fossila bränslen och ökad biologisk mångfald.

Studien framhäver också att unga trädgårdsodlare har sociala medier som sin främsta källa för kunskapsutbyte och att de upplever att det konventionella systemet för jordbruksrådgivning inte är anpassat till deras förutsättningar. Vidare upplever de ett behov av att utveckla det finansiella stödet dels för att möjliggöra för fler att engagera sig i hållbart odlande, dels för att de som väljer att starta ny verksamhet ska få det stöd som behövs.

Länk till artikeln:

Drottberger, A., Melin, M., Lundgren, L. 2021. Alternative Food Networks in Food System Transition – Values, Motivation and Capacity Building among Young Swedish Market Gardeners. Sustainability 13 (8), 4502.