Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Växtnäring och risk för övergödning i ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion Klimat och ekologisk produktion Markbördighet och ekologisk produktion Forskning om ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Projektet ”Strimsådd av ekologiska specialgrödor i utvintrande mellangrödor” har nyligen publicerat sin slutrapport. Projektet är finansierat av SLU Ekoforsk och har undersökt hur lök och rödbetor respektive majs kan gynnas av utvintrande mellangrödor, det vill säga att man efter plöjning på sensommaren för rotogräsbekämpning sår olika frostkänsliga mellangrödor. Biomassan från mellangrödan vissnar ner eller fryser bort under vintern och får står kvar på fältet till våren. Tanken är att mellangrödorna ska minska mängden ogräs, minska näringsläckage och binda mer kol i marken.

Försöken gjordes 2020 och 2021 på Helgegården vid Skepparslöv, i samarbete med Hushållningssällskapet Skåne samt på Lönnstorp och i Hög, i samarbete med SITES Lönnstorp Forskningsstation. När mellangrödan vissnat ner under vintern såddes på våren en ny huvudgröda i mellangrödans växtrester, efter att ”såstrimmor” hackats fram. Huvudgrödan etablerades i ett strip-till-system, vilket innebär att man endast bearbetar just där grödan ska etableras och växa. Strip-till-systemet jämfördes med plöjda system med och utan honungsört som mellangröda.

Mellangrödornas effekt på ogräsen på hösten berodde till stor del på vilken marktäckningsgrad de hade. Mellangrödor med större marktäckningsgrad ger generellt bättre ogräskonkurrens jämfört med mellangrödor med lägre martäckningsgrad. I försöken under 2021 var reduktionen av ogräsvikten 91–94 procent med honungsört, oljerättika och havre som mellangrödor, jämfört med försöksledet utan. Bovetets reduktion av ogräsets marktäckningsgrad var 41 procent på Skepparslöv, medan reduktionen av ogräsvikten var 57 procent på Lönnstorp. En bra ogräseffekt i strip-till-systemet med mellangrödorna på hösten resulterade även i en bra ogräseffekt i huvudgrödorna följande växtsäsong.

Risken för kväveutlakning på Lönnstorp (jord med ca 22 procent lerhalt) var relativ låg under vintern även om mellangrödorna oljerättika, honungsört och havre fått växa sig frodiga långt in på senhösten. Risken för kväveutlakning på senhösten verkar dock vara betydligt större för bovetet på grund av att det vissnar eller fryser ner tidigt på hösten. Vidare visade försöken att mellangrödorna oljerättika, honungsört och havre kunde ge en potentiell markkolsinbindning på 90-200 kg stabilt kol per hektar, när de etablerades i slutet av augusti.

Försöken visade att det var möjligt att uppnå lika stora skördar hos huvudgrödorna i strip-till-systemet som i de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som resulterade i högst skörd var honungört i renbestånd eller i samodling med den kvävefixerande mellangrödan alexandrinerklöver. Skörden blev dock i en del fall lägre i strip-till-systemet jämfört med de plöjda systemen. Den mellangröda i strip-till-systemet som gav lägst skörd hos huvudgrödan var bovete i renbestånd. Det kan förklaras av att det relativt värmekrävande och frostkänsliga bovetet hade en sämre tillväxt och utveckling, jämfört med de andra mellangrödorna (alexandrinerklöver, havre, honungsört, oljerättika). Försöken visade att för att få en hög lökskörd i strip-till-systemet så bör såstrimman hackas fram några veckor före sådden för att få en lucker såbädd till löken och för att locka fröogräs till att gro, i en falsk såbädd. För att erhålla en bra ogräseffekt i strip-till-systemens huvudgrödor, så kan hackningen antingen utföras på hösten eller på våren.

Läs mer om projektet på SLU Ekoforsks webbplats: Strimsådd av specialgrödor