Ekologisk mat från jord till bord Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Växtnäring och risk för övergödning i ekologisk produktion Markbördighet och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

I tidigare studier har man funnit att ekologiska skördar i genomsnitt ligger cirka 20 procent under konventionella, men med stor skillnad mellan grödor och regioner. I en ny studie har skördarna i det så kallade DOK-försöket i Schweiz analyserats. En nyhet med studien är att man utforskat hur skördarna förändras långsiktigt beroende på odlingsmetoden. Man har också analyserat stabiliteten i skörden.

DOK-försöket

DOK-försöket startades för 45 år sedan och är det mest långliggande försöket som jämfört konventionella och ekologiska odlingsmetoder. Det består av ett led med biodynamisk odling, ett med ekologisk odling och två led med konventionell odling, där ett konventionellt led endast använder konstgödsel och ett led både konstgödsel och organiska gödselmedel. Växtföljden är den samma för alla leden, men har varierat för olika omlopp i växtföljden.

Skördeskillnaderna beror på gröda

I studien fokuserade man på skörden av höstvete, potatis, vall, majs och sojaböna. Skördarna i de ekologiska leden (både biodynamisk och ekologisk odling) låg på 66 % av de konventionella skördarna (oavsett gödslingsstrategi) för potatis, 79 % för höstvete, 87 % för majs, 90 %. För vall och sojabönor fanns inga säkerställda skillnader i skörd mellan försöksleden. Dessa resultat ligger i stort i linje med tidigare studier och visar att skillnaden i skörd mellan ekologisk och konventionell odling är mindre för kvävefixerande baljväxter.

Skördarna upprätthålls

Överlag fanns det få säkerställda förändringar i skördenivåer av grödorna över tid oavsett odlingssystem. Undantagen var att höstveteskördarna ökade över tid i det konventionella ledet med organiska gödselmedel och vallskördarna minskade över tid i det biodynamiska ledet. Alla odlingsformerna kunde därmed i stort upprätthålla skördenivåerna långsiktigt.

Skördestabilitet mätt på olika sätt

Skördestabiliteten utvärderades både i absoluta och relativa termer, det vill säga hur mycket skördarna varierade både i kilo per hektar och i proportion till skördenivån. Skördevariationen i kilo per hektar var liknande oavsett odlingssystem för alla grödor, men eftersom skördenivåerna generellt var lägre i de ekologiska leden (både biodynamisk och ekologisk odling) var den relativa skördevariationen större jämfört med i de konventionella leden (oavsett gödslingsstrategi). I kompletterande analyser kunde man se att den ökade relativa skördestabiliteten i de konventionella leden kvarstod i försöksrutor som gödslats mindre och därför föreslår man att den större relativa skördevariationen i de ekologiska odlingsleden kan bero på minskad möjlighet att reglera ogräs, skadedjur och sjukdomar, vars angreppsgrad kan variera kraftigt från år till år.

Läs artikeln här:

Knapp, S., Gunst, L., Mäder, P., Ghiasi, S., & Mayer, J. (2023). Organic cropping systems maintain yields but have lower yield levels and yield stability than conventional systems–Results from the DOK trial in Switzerland. Field Crops Research, 302, 109072.