Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion För yrkesverksamma Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Vid angrepp av bladlöss i växthusodling är det vanligt att använda sig av biologisk bekämpning i form av parasitsteklar som är naturliga fiender för bladlöss. Effekten av bekämpningsinsatsen kan dock variera beroende på hur stort angreppet av bladlöss är, vilken gröda det är som odlas samt klimatet i växthuset. För att öka verkningsgraden av bekämpningen kan flera metoder användas parallellt vilket undersöktes i en belgisk studie. Forskarna kunde se goda effekter på bekämpningen av bladlöss i paprikaodling genom att kombinera parasitsteklar med insektsdödande svampar.

Entomopatogena svampar innehåller toxiner som orsakar sjukdom och död hos insekter och många av dessa svampar kan leva inuti växter. Det innebär att växtätande insekter som exempelvis bladlöss kan få i sig svampen när de äter av växten. Svampen orsakar sjukdom hos de växtätande insekterna men verkar också indirekt genom att aktivera växtens försvarsmekanismer, vilket leder till att de växtätande insekterna äter mindre och därmed gör färre skador. Som bekämpningsmetod har användandet av entomopatogena svampar potential men har ännu inte visats sig tillräckligt effektiv som självständig metod. Däremot har man kunnat se att en kombination av naturliga fiender, i form av parasitsteklar och inokulering av växter med entomopatogena svampar gav en högre effekt på bekämpningen av bladlöss, jämfört med användning av enbart parasitsteklar.

I ett forskningsprojekt som utfördes i Belgien inokulerades paprikaplantor med den entomopatogena svampen Akanthomyces muscarius genom att rötterna doppades i en lösning med svampsporer. Efter fyra veckor placerades den vanligt förekommande persikbladlusen (Myzus persicae var. nicotianae) på plantorna och efter ytterligare tre dagar tillsattes parasitsteklar (Aphidius ervi). Resultaten visade att en kombination av svampar och parasitsteklar ledde till att populationen av bladlöss minskade efter tre dagar, medan en minskning sågs först efter 17 dagar om enbart parasitsteklar användes. Mekanismen bakom den förbättrade effekten är ännu inte känd men skulle kunna bero på att växter inokulerade med svampen blir mer attraktiva för parasitsteklarna som då besöker växterna i högre grad och parasiterar fler bladlöss med ägg. Eftersom bladlöss har förmågan att snabbt öka i populationsstorlek är det viktigt att bekämpningsmetoderna också är snabba. Resultaten från studien ses därför som väldigt lovande för praktisk applicering i växthusgrödor.

Läs hela studien här:

Wilberts, L., Van Hee, S., Stockmans, I. et al. Combining root inoculation with Akanthomyces muscarius (Hypocreales: Cordycipitaceae) and the parasitoid Aphidius ervi (Haliday) (Hymenoptera: Braconidae) to control aphids on sweet pepper. BioControl (2023).