Forskning och utveckling inom ekologisk produktion 2023

Presentationer från FoU-dagarna 2023

Gemensamma sessioner

Konferensen inleddes av Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin som talade om Sveriges livsmedelsberedskap och om åtgärder för att stärka den. Därefter presenterade särskild utredare Ingrid Petersson utredningen om En ny livsmedelsberedskap. Båda konstaterade att ekologisk produktion är en viktig del av planeringen av beredskapen, bland annat för det lägre beroendet av insatsvaror. Passet avslutades av Kateryna Shor, Organic Trade for Development in Eastern Europe (OT4D), som berättade om situationen för ekologisk produktion i Ukraina. 

I det avslutande passet berättade Nicolas Lampkin, Organic Policy Consultancy, om vilka miljöeffekter EU:s mål om 25 procent ekologisk areal kan ge. FoU-dagarna avslutades med ett panelsamtal lett av Maria Tunberg, SLU, där Rebecka Milestad, KTH, Per Modig, HIR Skåne, Erika Olsson, Ekologiska lantbrukarna och Berit Löfgren, Länsstyrelsen Gävleborg, medverkade.

I programmet fanns även tre spår: husdjur, växtodling och trädgård. I Ekobrev trädgård kan du läsa om trädgårdsspåret.

Husdjursspåret

Sigrid Agenäs från SLU inledde spåret med att berätta om centrumbildningen SustAinimal och om betydelsen av lantbrukets djur för flexibilitet i framtida svenska livsmedelssystem. Sigrid hyllade även vallen som den flexibla gröda den är. Därefter fick vi höra om två projekt om grisar. Ann-Kristina Lind från RISE presenterade ett EIP-projekt som tar fram en mobil utfodringsanläggning för digivande suggor i grupp, genom att utveckla tekniken och för att få förbättrat produktionsresultat. I ett annat projekt arbetar Elin Karlsson, SLU, med att utvärdera innovativa stallsystem på sju unika gårdar med slaktgrisar som hålls i stora grupper. Elin gav oss praktiska råd utifrån projektet. Dagen avslutades med en presentation om betydelsen av en trygg uppväxtmiljö för värphöns. Josefina Zidar, SLU, berättade bland annat att ökad valbarhet tidigt i livet ger mer rörliga individer som är snabbare på att lösa problem.

Niels Andresen från HIR Skåne och SLU, pratade om två projekt som handlar om ekologisk djurhållning utan soja. Utfodringsstrategin för mjölkkorna är avgörande för importbehovet av soja i dag. I ett försök ingick åtta ekologiska mjölkgårdar. På var gård har korna utfodrats antingen med eller utan proteinfoder. Mjölkpriset spelar stor roll för om strategin utan proteinfoder är lönsam, är avräkningspriset på mjölk högt kan man förlora på en foderstat utan proteinfoder, men vid lägre pris, som nu, så kan lönsamheten bli ungefär lika eller bättre. Men det var stora skillnader mellan gårdar och resultatet beror mycket på kvaliteten på grovfodret. Beräkningar visar även att vi i Sverige kan odla den mängd proteingrödor som motsvarar den soja som i dag importeras till Sverige.

Vi fick därefter höra Oleksiy Guzhva från SLU berätta om hållbar och ansvarsfull digitalisering och AI inom animalieproduktionen. Detta ledde till eftertanke, även om digitaliseringen ger oss viktiga hjälpmedel förbrukas mycket energi och vatten i digitala processer. Därefter presenterade Lotten Wahlund från RISE praktiska försök om virtuella stängsel för nötkreatur och får på bete. Med systemet Nofence bär alla djur halsband. Systemet styrs med en app och Lotten visade att det enkelt går att korrigera hagens storlek och form. Både nötkreatur och får lär sig systemet inom några dagar. Men virtuella stängsel är idag inte tillåtna att använda i Sverige. Elin Stenberg, SLU, avslutade spåret med att guida oss genom hur man kan mäta köttkvalitet och hur köttkvaliteten hos lamm kan påverkas redan under uppfödningen och på slakteriet.

Växtodlingsspåret

Växtodlingsspåret hade i år stort fokus på odling och utsäde kopplat till beredskap.

Karin Gerhardt från SLU inledde med att prata om Spannmålsodling i framtidens extremväder - med fokus på livsmedelssäkerhet och resiliens. Hennes råd för att klara och vara beredd inför extremväder är att skapa möjlighet att kunna samla in regnvatten och bevattna smart (endast 3,5 procent av åkermarken bevattnas i dag), ha bra dränering, god jordhälsa, diversifierat jordbruk och få fram nya tåliga sorter. Att gå över till ett mer ekologiskt odlingssystem kan också vara en bra beredskapsåtgärd. Extremväder kan påverka flera regioner samtidigt, redan vid 2 grader kan 30 procent av de globala veteproduktionsområdena få samtidig torka. Karin har studerat äldre sorters motståndskraft vid torka bland annat under året 2018. Hon lyfte att kultursorter kan vara alternativ för ekoodlare som vill odla flera sorter för att minska sårbarheten mot t.ex. torka. Sådana åkrar bidrar också till ökad genetisk mångfald i grödan och ökad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet.

Mariann Wikström, Agro Plantarum AB berättade om sina resultat från projekten

• Thermoseed behandling, vilken är en svensk uppfinning

• Rotröta i åkerböna och ärt.

Thermoseed behandling (TB) av åkerböna reducerar fröburen smitta. Det krävs olika intensiteter av TB för olika fröpartier och det är viktigt att testa sundhet grobarhet och skjutkraft innan den aktuella intensiteten kan bestämmas. TB-behandling kan även ha effekt på bönsmyg. I utsädespartier med fröburen smitta har TB-behandlingen öka uppkomst och skörd i fältförsök.

För att förebygga angrepp av rotröta i åkerböna krävs att jorden hålls frisk genom att ha en god växtföljd. När en växtföljd planeras bör man för säkerhets skull se alla baljväxter som en och samma gröda och inte återkomma med baljväxter oftare än vart åttonde år generellt. Det är viktigt med väldränerade fält, undvika markpackning och ta jordprov. Aphanomyces och Phytophthora rotröta är problem som inte går att bekämpa när de redan finns i ett fält. Arter som inte tycks uppföröka dessa är lupin, käringtand samt olika klöverarter.

Per Ståhl, HS, Mobil Gröngödsling till höstvete. Varför ska man använda sig av mobil gröngödsling? - Cirkulerande växtnäring på gården, utnyttja skiften/vallar/skördar som inte används effektivt, tillföra organiskt material/kol till flera skiften och mobil gröngödsling kan vara konkurrenskraftigt med de höga gödselpriser vi har i dag. Det kräver ren baljväxt (vitklöver, rödklöver, lusern) och tidigt skördat för att få snabb effekt. Kvävegödslingsvärde för grönmassa är 15–45 procent. Ju mer finhackat desto snabbare omsättning och bearbeta före plöjning för jämnare nedbrytning. Lagring av grönmassa som ensilage eller kompost har man också tittat på. Där ger ensilaget bättre kväveeffektivitet. Lönsamheten varierar för mobil gröngödsling beroende på bland annat spannmålspris och kostnad för gödsel.

Fältförsök med mellangrödor: Hur gick det? Kerstin Andersson, HS och Henric Nätterlund, HS. Försök har utförts i Skåne, Halland och Östergötland under 2022–2023. De har tittat på fixering av kväve och jämfört efterverkningar av mellangrödor sådda på våren (insådd) med mellangrödor sådda på hösten (efter skörd). Det finns utmaningar med etableringen på våren då försommartorkan kan orsaka dålig etablering. Om man lyckas med etablering kan mellangrödan växa över grödan. På hösten om tröskningen blir sen blir också sådden av mellangrödan sen och blir hösten torr blir tillväxten dålig. En bra insådd med klöver kan öka skörden med 2 ton/ha, vitklöver verkar vara en nyckel. Klöver + gräs har fungerat allra bäst. Större radavstånd hos skyddsgrödan ger ofta säkrare etablering. Låt mellangrödan växa så länge som möjligt på hösten.

Åtgärder för att förstå orsaken till ökningen av vanlig stinksot i svenskt höstvete, Therese Bengtsson SLU Alnarp. Stinksotsproblematiken är inte ny. Möjliga orsaker: ökad odlingsareal för ekologisk odling med färre möjligheter till behandling, ökad användning av eget obehandlat utsäde, befintliga raser har utvecklat ny virulens eller ny art som har en annan virulens. Insamlingen av infekterade ax är gjort i södra delarna av Sverige. Försöken fortsätter under 2024.

Sortblandning för friskare grödor, Velemir Ninkovic, SLU. Fördelar med sortblandningar - höjer avkastning, ger stabilare skörd i olika odlingsmiljöer, högre produktivitetsnivåer och andra ekosystemtjänster, höjer anpassning till abiotiska stress, förbättrar kontrollen av sjukdomar och skadegörare, minskar ogräs. Vetesortblandningar ökar snabbt i Danmark. I försöken har man sett att samspel med luftburna signaler (växtflyktiga ämnen) mellan kornsorter och specifika sortblandning minskar bladlusacceptansen och deras angrepp. Sorters förmåga att inducera och reagera på induceringen representerar en ny strategi i resistensförädling av växter. Slutsatserna är att sortblandningar bromsar populationsutveckling av bladlöss och svampangrepp.

Vallens många nyttor – det gäller att se helheten! Christel Cederberg, Chalmers. Christel utgick i sitt föredrag från hur matens miljömässiga hållbarhet mäts och redovisas idag. Hon pratade också om LCA av proteinkoncentrat från gröna bioraffinaderier med vall som råvara jämfört med sojamjöl och om vallens många nyttor är tillräckligt synliga för beslutsfattare? Matens miljöeffekter lyfts oftast inte i ett helhetsperspektiv. Klimatavtryck för olika sorters mat får stort fokus medan andra hållbarhetsutmaningar inte får samma uppmärksamhet. Hon påminde också om att en diversifierad växtföljd där vallen ingår är det absolut mest optimala för en frisk och fungerande jordar. Metoder för att bredda miljöbedömningar/miljöberäkningar av jordbrukssystem blir fler. Därför väldigt viktigt att inkludera detta när vallens många nyttor beskrivs.

Växtodlingsspåret avslutades med korta fördrag om Framtidens utsäde och slutligen en paneldebatt där man lyfte utsädesförsörjning och förädling, förädlingsmål för eko och hur utsädets renhet och sundhet blir allt viktigare. Kan vi överlagra utsäde i större utsträckning? Att handha utsädespartier med hög sundhet och grobarhet blir alltmer viktigt att ha en strategi då både klimat och en orolig omvärld påverkar nationell utsädestillgång. I panelen satt Eva Johansson Grogrund, Oskar Gustafsson Scandinavian Seed AB, Maria Noren Lantmännen och Olof Warfvinge Utsädesenheten på Jordbruksverket.

Trädgårdsspåret

Trädgårdsspåret på årets FoU tog till vara nordiska kompetenser. Rådgivare Julie Schou Christiansen från Hortiadvice redovisade försök och erfarenheter kring storskalig kompostering. Detta är ett sätt att utnyttja till exempel skörderester från ekologisk grönsaksproduktion. Och ett sätt att få tillbaka dem som nytt odlingssubstrat eller jordförbättring. För högkvalitativ kompost krävs kunskaper om insatsvarorna och processen. God nytta av grön kompostduk liknande Toptex var en intressant nyhet!

Mads Juul, rådgivare på ØkologiRådgivning Danmark, redovisade hur mellangrödor kan fungera i en grönsaksväxtföljd. Genom att utnyttja olika etableringsmetoder och olika tidpunkter kan man hålla marken grön och undvika så väl växtnäringsförluster som erosion. En välmående jord är också mer resilient vid extrema väderförhållanden. Systemet kräver nya tankesätt hos odlarna.

Rådgivare Elisabeth Ögren startade andra dagen med att berätta om projektet att undersöka möjligheter till svensk produktion av ekologiskt grönsaksfrö. Projektet har varit deltagardrivet. På de olika gårdarna i mellersta Sverige har man testat framtagning av frö från ettåriga självbefruktande och korsbefruktande arter samt tvååriga korsbefruktande arter. Nu behöver man arbeta vidare med frågeställningar kring mekanisering och hur man tacklar den korta odlingssäsongen. Fröodling i tunnlar är ett bra men dyrare alternativ. En projektrapport och liten handbok i fröodling kommer våren 2024.

Från Danmark och Innovation Centre for Organic Farming kom Sidsel Birkelund Schmidt. Hon redovisade hur danskarna behöver ta stora kliv för att nå målsättningen med 100 procent ekologiskt frö till år 2037. Trots att över 50 procent av morotsodlingen är ekologisk, så har endast en bråkdel av fröet ekologiskt ursprung, resten är konventionellt obetat. Nu har man workshops med odlarna och fröföretagen för att komma framåt tillsammans.

Rådgivaren Hans Gaefke från Norge berättade om sina erfarenheter kring att producera ekologiskt grönsaksutsäde och förädla fram lokalt anpassat sortmaterial hemma på sin gård. Han berättade också om hur norska fröföretag som till exempel Solhatt arbetar med fröproduktion och analys av frökvalitet. I Norge har man något friare regler kring fröproduktion och försäljning, förutsatt att fröerna håller god kvalitet.

Den 25 - 26 oktober i Linköping och digitalt höll Jordbruksverket tillsammans med SLU Epok och Hushållningssällskapet årets FoU-dagar. Det blev en lyckad hybridkonferens med deltagare från hela Skandinavien. Presentationerna finns tillgängliga att ladda ned.

Sammanfattningarna är hämtade från Jordbruksverkets ekobrev