Ekologisk mat från jord till bord Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Djurvälfärd på ekologiska gårdar För yrkesverksamma SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar har en grupp forskare från SLU och Royal Veterinary College i Storbritannien undersökt hälsa och djurvälfärd samt hur utomhusmiljöerna ser ut hos ekologiska värphöns i Sverige. Studierna visar att det finns hälso-och djurvälfärdsutmaningar hos frigående höns i storskalig äggproduktion, samt att det är viktigt att utomhusmiljön utformas på ett bra sätt för hönorna ska våga nyttja den fullt ut.

God djurvälfärd är grundläggande i ekologisk djuruppfödning och möjligheten till naturligt beteende i en naturlig miljö är en av hörnstenarna för att säkerställa djurvälfärden inom eko. Höns inom ekologisk produktion har större ytor att röra sig på och tillgång till utevistelse men ekoproducenter använder samma djurmaterial som i konventionell produktion. Om inte inom- och utomhusmiljön är tillräckligt lockande och stimulerande finns därför risk för samma välfärdsproblem som hos konventionella hönsbesättningar.

Forskarna besökte elva ekologiska (KRAVmärkta) äggproducenter i Sverige. På gårdarna intervjuades lantbrukaren om gården generellt, djurhälsa och om hur utomhusmiljön fungerade. Utomhusmiljön bedömdes av forskarna utifrån bland annat hur mycket vegetation det fanns och hur många fåglar som vistades i olika delar av området. För välfärd och hälsa gjordes både beteendestudier och kliniska undersökningar på utvalda fåglar inomhus. Inomhusmiljön bedömdes också utifrån bland annat tjocklek och kvalitet på strömaterial och luftkvalitet.

Utemiljö

I ekologisk fjäderfäproduktion ska varje fågel ha minst fyra kvadratmeter yta utomhus vilket gör att ytorna blir väldigt stora när flockarna består av flera tusen fåglar. Det ställer stora krav på miljön eftersom höns ogärna rör sig på stora öppna ytor, särskilt när de lever i stora flockar. Träd, buskar och andra skydd är nödvändiga för att skapa en attraktiv miljö för hönorna. Lantbrukarna i studien angav att utemiljön var viktig för fåglarnas välfärd, men på hälften av gårdarna fanns ingen eller mycket lite skyddande växtlighet i form av exempelvis träd eller buskar. Flera rastgårdar saknade även tillräckligt med konstgjorda skydd och många gånger var dessa skydd endast placerade nära hönshuset vilket gjorde att hönorna höll sig på en begränsad yta. De flesta höll sig inom 20 meter från byggnaden. Skydd är viktigt både för hönornas vilja att röra sig utomhus men också för att minska risken för rovdjursattacker.

Forskarna drar slutsatsen att viljan såväl som kunskapen verkar finnas hos lantbrukarna för att skapa en attraktiv utemiljö för hönsen, men att de stora utomhusytorna ofta skapar utmaningar för hur en sådan miljö ordnas på bästa sätt i praktiken.

– Det finns idag väldigt mycket forskning om vad som krävs för att hönsen ska vilja och våga gå ut, och lantbrukarnas kunskap och egna erfarenheter stämmer väl överens med denna. De stora utomhusytorna som stora flockar kräver försvårar dock den praktiska implementeringen av den kunskap som finns avseende exempelvis skyddande växtlighet, säger Lina Göransson, forskare på Institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU och huvudförfattare till artiklarna.

Schematiska illustrationer (obs: ej i skala) av vegetationsspridning och konstgjorda skydd på 11 ekologiska värphönsgårdar i Sverige.

Hälsa och djurvälfärd

Forskarna bedömde hälsa och djurvälfärd främst inomhus genom olika beteendeobservationer och genom att kliniskt undersöka utvalda fåglar. Eftersom ekologiska höns är av samma hybrider som konventionella och eftersom inomhusmiljön är utformad på liknande sätt i båda produktionsgrenarna brottas de med ungefär samma djurvälfärdsproblem. Det handlar främst om fjäderhackning, bröstbensdeformationer och försämrad fothälsa och i den aktuella studien kunde alla dessa problem observeras hos de undersökta besättningarna. Hönorna visade också generell rädsla och rädsla för människor i hög grad vilket indikerar att stora flockar och en begränsad tid som tillbringas bland hönsen på daglig basis kan hämma positiva människor-djur-interaktioner. Studien visade också att inomhusmiljön var viktig för djurens hälsa och välfärd. Bland annat påverkade mängden strö inomhus och ströets kvalitet hönornas vilja att sandbada där ett tjockare lager innebar mer sandbadsbeteende. Vissa fotproblem var också mindre förekommande i stallar med mer strö.

Resultaten visar att de vanliga välfärdsproblemen hos värphöns i storskalig produktion inte är lösta i praktiken och för att framtida kommersiell äggproduktion ska vara socialt hållbar kommer det behövas nya lösningar.

– Många aspekter skiljer sig markant åt mellan ekologisk och konventionell produktion, men det finns även stora likheter avseende hur vi håller värphöns, och därför är det inte förvånande att vi i stor utsträckning ser samma välfärdsproblem på ekologiska och icke-ekologiska gårdar, avslutar Lina.

Artiklarna

L. Göransson, S. Abeyesinghe, S. Gunnarsson & J. Yngvesson (2023) Easier said than done! Organic farmers consider free-ranging important for laying hen welfare but outdoor areas need more shelter – important gaps between research and practice, British Poultry Science, 64:5, 544-551

L. Göransson, S. Abeyesinghe, J. Yngvesson & S. Gunnarsson (2023) How are they really doing? Animal welfare on organic laying hen farms in terms of health and behaviour, British Poultry Science, 64:5, 552-564