Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Djurvälfärd på ekologiska gårdar Biologisk mångfald och ekologisk produktion Markbördighet och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

I ett tyskt forskningsprojekt har man jämfört miljökonsekvenser och ekonomi av en grovfoder- och betesbaserad ekologisk mjölkproduktion. Studien har utförts på försöksgården Lindhof med genomsnittliga parametrar för mjölkgårdar i norra Tyskland. Analysen kommer fram till att Lindhof-modellen sparar miljökostnader i form av minskade växthusgasutsläpp och lägre växtnäringsöverskott motsvarande 0,25 euro per kg energi-korrigerad mjölk (ECM) (ca 2,90 SEK). Dessutom gynnar systemet den biologiska mångfalden och mjölkproduktion understödjer odlingen av avsalugrödor genom tillgången till gödsel, samtidigt som vallodlingen till korna bidrar med positiva effekter i växtföljden.

Eko-effektivitet och ekologisk intensifiering

Forskargruppen bakom studien diskuterar begreppet ”eko-effektivitet” som väger ihop resursinsatser i förhållande till avkastning och konsekvenser av det avtagande merutbyte som sker vid ökade insatser. Det illustreras i figuren nedanför. Gårdar som befinner sig i området (b) behöver öka sina insatser för att få upp avkastningen medan gårdar som befinner sig i område (a) får för dålig ökning av sin avkastning vid ökade insatser samtidigt som miljökonsekvenserna ökar exponentiellt såväl per arealenhet som per kg produkt. Ekologisk intensifiering handlar om att hamna i det optimala området i figuren där låga resursinsatser ger stor effekt på avkastningen samtidigt som miljöbelastningen är låg.

Mjölkproduktionen på Lindhof farm

Försöksgården Lindhof ligger i norra Tyskland och är utformad för att studera en mjölkproduktion baserat på ett högt betesintag och stor grovfoderkonsumtion. Stommen i grovfoderproduktion är klövergräsvallar med 2–3 års liggtid. Besättningen består av 80 vårkalvande jerseykor och på årsbasis är foderenergin till korna fördelad på 48 procent bete, 35 procent klövergräsenslige och 11 procent kraftfoder. Korna har en genomsnittlig avkastning på drygt 7000 kg ECM (Tabell 1).

Tabell 1. Några produktionsparameter från gården Lindhof jämförd med genomsnittet för 356 mjölkgårdar i Norra Tyskland.

	Enhet	Lindhof	Genomsnitt 356 besättningar
Mjölkavkastning	Kg ECM	7007	9433
Andel mjölk producerad från grovfoder	%	75	40
Kraftfoder	Kg/ko/år	800	2810
Samlade foderkostnader	cent/kg ECM	16,81	22,12
Produktionskostnad grovfoder	cent/kg ECM	12,17	13,35

Lägre metanutsläpp och mindre växtnäringsöverskott

Mätningar av metanutsläpp visade att korna på Lindhof hade lägre utsläpp än från andra studier. En förklaring som lyfts fram är att spätt vallfoder och bete med hög smältbarhet verkar leda till lägre metanproduktion jämfört med standardvärden för mjölkkor. Kväveöverskottet från mjölkproduktionen upskattades till 88 kg N/ha foderareal vilket var cirka 60 kg mindre än för genomsnittsbesättningen i området. Räknas avsalugrödorna in i växtnäringsbalansen blev överskottet 18 kg/ha i gårdsbalansen, vilket visar att integration av mjölkproduktion och växtodling leder till låga växtnäringsöverskott. Forskarna gjorde en uppskattning av de miljökostnader som kunde sparas med Lindhof-modellen i jämförelse med mera vanlig mjölkproduktion inomhus. Man kom fram till att det skulle innebära en besparing på ungefär 0,25 euro/kg ECM (Tabell 2).

Tabell 2. Estimering av mindre miljökostnader per kg ECM med Lindhof-modellen jämfört med konventionell mjölkproduktion inomhus.

Konv. inomhus

Lindhof

Skillnad

Kostnad/
enhet

Lägre miljökostnader med Lindhof

Växthusgaser (kg CO2 eq/kg ECM)

1,10

0,60

0,50

100€/t CO2

0,05€/kg ECM

N-överskott (g N/kg ECM)

12,0

5,0

7,0

10€/kg N

0,07€/kg ECM

P-överskott (g P/kg ECM)

1,20

0,01

1,10

120€ kg P

0,13€/kg ECM

Total

0,25€/kg ECM

Vad kan Sverige lära från studien?

Forskarna kommer fram till att specialiserad mjölkproduktion är ekonomiskt konkurrenskraftigt med rådande prisrelationer på marknaden där skalan är den dominerande drivkraften och så länge produktionen inte betalar för sina miljökostnader. Dock visar studien att redan med dagens prisrelationer kan Lindhof-modellen vara ekonomiskt konkurrenskraftig men det behövs en bättre rådgivning för att modellen ska bli mera utbredd. Strategin bygger på ekologisk intensifiering som förbättrar en mängd ekosystemtjänster på gårdsnivå. Denna analys bygger på en helhetssyn på mjölkproduktionen och hur mjölkkornas samspel med växtodlingen kan leda till ett resurseffektivt produktionssystem i balans med omgivningen – detta är en nyhet i sig inom forskningen. Betessäsongen är kortare i Sverige jämfört med norra Tyskland, men ändå kan slutsatserna från denne studie vara en viktig fingervisning om att framtiden för den ekologiska mjölkproduktionen är grovfoderbaserad med maximerad betesdrift.

Läs mer om studien på sid. 42 i sammanställningen från EGF-konferensen där det också finns många intressanta artiklar om vallodling, betesdrift, ekonomi, ekosystemtjänster och miljöfrågor.

EEGF 2023 The future role of ley-farming in cropping systems