Ny vetenskaplig artikel: Ogrundade farhågor om att mer ekoproduktion kan leda till ökad spridning av giftiga ämnen

2023-03-03
Ekologisk mat från jord till bord Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Biologisk mångfald och ekologisk produktion För yrkesverksamma Regelverk och certifiering - ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion Ekologisk mat och hälsa SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Utgör växtskyddsmedel godkända för ekologisk produktion en risk för människor och miljö och kan en ökad ekologisk produktion rent av öka riskerna? I en ny vetenskaplig artikel har forskare undersökt aktiva substanser godkända inom konventionell respektive ekologisk produktion och jämfört toxicitet och egenskaper. Studien visar att det är stora skillnader i toxicitet mellan substanser godkända för konventionell och ekologisk produktion och att man därför inte kan göra riskbedömningar enbart på antal kilo medel som används. Det riskerar att undervärdera ämnen med hög toxicitet och låg hektardos och vice versa.

EU:s mål att 25 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk år 2030 har lett till ett ökat politiskt intresse för så kallade naturliga växtskyddsmedel som i vissa fall är godkända för användning inom ekologisk produktion. Medan vissa ser dessa medel som en viktig del i framtidens växtskydd ser andra det som en risk att den totala användningen av växtskyddsmedel kommer att öka inom jordbruket och därför leda till försämringar för människor och miljö.

I en ny vetenskaplig artikel har forskare gjort en genomgång av de aktiva växtskyddsmedelssubstanser som är godkända inom EU, både för konventionell och ekologisk produktion och jämfört hur giftiga dessa ämnen är. Av de 450 aktiva substanser som är godkända i EU får 256 användas enbart i konventionell produktion (plus ett tiotal som enbart får användas efter skörd och som inte inkluderades i denna studie). 185 aktiva substanser är tillåtna inom ekologisk produktion men forskarna valde att exkludera substanser som enbart används i insektsfällor (exempelvis feromoner), lagringsgaser (CO2 och etylen) samt medel som används efter skörd (olivolja och myntaolja). 134 substanser godkända för ekologisk produktion ingick därför i studien. Alla substanser som är godkända för ekologisk produktion är också godkända i konventionell produktion men inte vice versa. I studien har alltså jämförelsen gjorts mellan substanser godkända i enbart konventionell produktion med substanser godkända i både ekologisk och konventionell produktion.

Referensvärden för riskbedömning

För att kunna göra en riskbedömning finns ett antal referensvärden framtagna. Man relaterar ämnenas giftighet till de mängder som man mäter i naturen eller i maten, eller som man beräknar kan finnas där. Referensvärden är oftast beräknade utifrån djurförsök, som räknas om till människor under användning av bedömningsfaktorer (Assessment Factor, AF). För vissa ämnen finns inga identifierade toxiska effekter, sådana ämnen får därmed heller inga referensvärden.

När forskarna jämförde referensvärden för de aktiva substanserna kunde de se att 93 procent av de konventionella hade ett av EFSA fastställt accepterat dagligt intag (ADI), 61,7 procent hade en akut referensdos (ARfD) och 93 procent en acceptabel användarexponering (AOEL). Motsvarande siffror för de ekologiskt godkända substanserna var 5,5, 2,2 och 6,0 procent.

Faroangivelser

Vid en jämförelse av faroangivelser (hazard statements) kunde forskarna se att 55 procent (140 st) av de konventionells godkända substanserna hade sådana jämfört med 3 procent (4 st) av de ekologiskt godkända. De ekologiskt godkända substanserna med faroangivelser var spinosad, pyretreiner, svavel och väteperoxid. Varningar om forsterskador, cancer eller dödlighet genom inhalation, intag eller hudexponering fanns för 16 procent av de konventionellt godkända substanserna men inte för någon av de som godkänts för ekologisk produktion.

Faroangivelser
Jämförelse mellan antal faroangivelser per aktiv substans för konventionellt godkända substanser (ConvAS) och ekologiskt godkända (OrgAS). De substanser med flest faroangivelser för konventionellt hade nio varningar och för ekologiskt fem varningar.

Natur och ursprung

Skillnaden i toxicitet ligger enligt forskarnas resonemang i natur och ursprung av de aktiva substanserna. De syntetiska substanserna är framtagna i laboratorium för att vara aktiva mot en specifik organism medan de ekologiskt godkända substanserna ofta är lågriskmedel som järnfosfat, bakpulver, jästextrakt och mikroorganismer eller allmänkemikalier som lökolja, vinäger eller mjölk. Även om dessa ämnen exkluderas saknar över 90 procent av de ekologiskt godkända substanserna faroangivelser.

De stora skillnaderna mellan toxicitet och hektardos gör att man inte kan basera riskbedömningar genom att lägga ihop mängden använt medel. Medel med hög toxicitet och låg hektardos kommer vid en sådan riskbedömning att undervärderas och tvärtom för medel med låg toxicitet och hög hektardos. Växtskyddsmedel är inom ekologisk produktion också en sista utväg där växtskyddet i första hand bygger på förebyggande åtgärder. Forskarna drar slutsatsen att farhågorna om att ökad ekologisk produktion skulle kunna leda till ökad spridning av giftiga ämnen i naturen är ogrundade.

Rapport från Epok har visat på liknande skillnader

SLU Ekologisk produktion och konsumtion (Epok) gav 2017 ut en rapport om växtskyddsmedel i ekologisk produktion. Där gjordes en liknande jämförelse som i denna artikel med ungefär samma slutsatser. Några av de kemiska växtskyddsmedel som är godkända inom ekologisk produktion kan medföra vissa miljörisker. Både spinosad och pyretriner är toxiska för vattenlevande organismer och pyretriner är dessutom giftigt för bin och får därför inte användas i blommande grödor. Detta gör att man måste vara försiktig vid spridning av dessa medel för att minska riskerna. Pyretriner har dock kort nedbrytningstid, vilket medför en mindre risk för att de återfinns i vattendrag och grundvatten.

I Epoks rapport återfinns en tabell där toxiska egenskaper i medel godkända för ekologisk och konventionell produktion i Sverige jämförs på liknande sätt som i den nya artikeln. Tabellen är en ögonblicksbild för november 2017 men de stora dragen är fortfarande aktuella.

Kemiska växtskyddsmedels toxiska egenskaper
Toxiska egenskaper hos godkända verksamma ämnen och produkter i Sverige (november 2017). Källor: EU-kommissionens bekämpningsmedelsdatabas och Kemikalieinspektionens bekämpningsmedelsregister

(a) närbesläktade ämnen räknade som ett ämne (t.ex. olika glyfosat-salter), fettsyror (3 st + 1 grupp) räknade som 1, feromoner (doftämnen i fällor) (3 st) räknade som ett ämne)
(b) feromoner (doftämnen i fällor), växtoljor raps + grönmynta, pyretriner, fårtalg (repellent), spinosad, fettsyror (såpa) och kaliumbikarbonat (används med dispens från KemI), svavel, paraffinolja, järnfosfat
(c) har minst ett av referensvärdena ADI (kronisk toxicitet), ARfD (akut toxicitet), AOEL (användartoxicitet)
(d) spinosad, pyretriner, järnfosfat
(e) pyretriner
(f) ”Misstänkt reproduktionstoxiskt för människor”.
(g) ”Misstänkt cancerframkallande för människor”.
(h) PBT = persistent (lång nedbrytningstid), bioackumulerbar, toxisk
(i) pyretriner, spinosad

Läs Epoks rapport här: Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker

Fakta

Studien

Burtscher-Schaden, H.; Durstberger, T.; Zaller, J.G. Toxicological Comparison of Pesticide Active Substances Approved for Conventional vs. Organic Agriculture in Europe. Toxics 2022, 10, 753.

Pyretriner

Pyretriner som finns i produkten Raptol är troligen det för människan mest problematiska kemiska växtskyddsmedlet i svensk ekologisk produktion. Pyretriner är klassade som akut toxiska för människor och utgörs av en grupp verksamma ämnen i extrakt av frön från blomman Chrysanthemum cinerariifolium.

Extraktets effekt mot insekter har varit känd under tusentals år, och pyretrinerna isolerades redan på 1800-talet. Pyretriner angriper insekters nervsystem genom att påverka spänningskänsliga natriumkanaler i nervcellerna. Denna mekanism är också relevant
för toxiska effekter hos människan, även om däggdjur och även fåglar har en något annorlunda formav natriumkanaler som är mindre känsliga för dessa ämnen än hos insekter.
Sedan 1960-talet har en ny grupp syntetiska växtskyddsmedel utvecklats, pyretroiderna, med samma verkningsmekanism som pyretrinerna. Dessa är dock inte tillåtna i ekologisk produktion. En viktig skillnad mellan pyretrinerna och de syntetiska pyretroiderna är deras stabilitet eller persistens. Pyretrinerna bryts ner snabbt i luft och i dagsljus – i 25 av 27 försök vad gäller resthalter i produkten var pyretrinerna under detektionsgränsen redan ett dygn efter användandet. I jorden har pyretrinerna en halveringstid på 2,5 dagar, medan den är mellan 26 och 100 dagar för de i svensk konventionell produktion godkända pyretroiderna. En konsekvens av pyretrinernas instabilitet är att de återfinns sällan i Livsmedelsverkets provtagning av frukt, grönsaker och bär. En annan konsekvens är att det är tillåtet att använda pyretriner tills nära inpå skörden, medan pyretroiderna vanligen har en karenstid på flera veckor. Pyretriner används sparsamt i ekologisk produktion i Sverige.

Spinosad

Spinosad är en blandning av två ämnen som isoleras ur bakterien Saccharopolyspora spinosa. Även spinosad agerar genom att angripa insekters nervsystem. Det sker genom att en viss receptor i insekters nervsystem blockeras. Trots hög effektivitet mot insekter, har spinosad inte visat några tecken på neurotoxicitet i djurförsök, även vid mycket höga doser. Spinosad har dock kronisk toxicitet för människor (fastställt ADI) men ingen identifierad akut toxicitet.