Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Växtnäring och risk för övergödning i ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion Lokalproducerat och/eller ekologiskt – vad ska vi välja? SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

I en nyligen publicerad studie utvärderades fem framtidsscenarier för möjliga livsmedelssystem år 2050 i EU. Det studien främst visade var att agroekologiska metoder enbart inte räcker till för att EU ska nå en rad målsättningar för livsmedelsproduktionen. Då omfattningen av livsmedelssystemet är den faktor som påverkar mest, så måste även köttkonsumtionen minska, liksom överkonsumtionen, det vill säga konsumtionen av ”onödiga” livsmedel och allmänt överflödig konsumtion. Då kunde samtliga hållbarhetsmål uppfyllas.

Det första scenariot i studien är ”Business-as-usual” där livsmedelssystemet och kosten fortsätter se ut som idag med tyngd på specialisering och produktion av livsmedel till lägsta pris. Även om ambitionen finns inom EU i scenariot om att öka användningen av agroekologiska metoder så görs endast halvhjärtade försök av medlemsländerna. Det andra scenariot, ”Agroecology-for-export”, fokuserar på en konkurrenskraftig marknad med en ökad globalisering av livsmedelssystemet. Här tänker man sig att ett hållbart livsmedelssystem främst skapas via innovation och en snabb teknikutveckling. Målet om ökad användning av agroekologiska metoder samt 25 procent ekologisk jordbruksmark (mål inom Farm to fork) är här implementerat i form av ökad ekologisk jordbruksmark med fokus på minskad användning av bekämpningsmedel främst för hälsosammare mat samt för högvärdiga livsmedel till export. I det tredje scenariot, ”Localisation-for-protectionism”, är lokalt producerade livsmedel prioriterade inom EU. Krig och andra kriser har gjort att beredskap gått före implementering av hållbarare produktionsmetoder. Kosten ser ungefär ut som idag även om matavfallet minskar något på grund av ökade matpriser. Det fjärde scenariot, ”Localisation-for-sustainability”, är liknande det tredje men här är det istället hållbarhet och resiliens med socio-ekonomisk hållbarhet som fokus som driver ”lokaliseringen”. Hållbarhet drivs främst av teknikutveckling och agroekologiska metoder används inte i någon högre grad. Ett förändrat klimat där djurproduktion blir dyrare leder till ökad vegetarisk kost samt ökad mängd djur på bete. I det sista scenariot, ”Local-agroecological-food-systems”, tänker man sig en större oro för klimat- och miljöpåverkan där det integrerade greppet som finns i Farm to fork om minskad antibiotikaanvändning, minskad användning gödselmedel med mera har implementerats i de flesta EU-länderna. Här är 20–50 procent av jordbruksarealen i EU-länderna odlade helt i enlighet med agroekologiska principer. Industriellt uppfödda djur får inte längre ekonomiskt stöd. Konsumenter har en mer hållbar syn på mat generellt där ”onödig” mat och överflödigt ätande undviks, matavfallet minskar liksom köttkonsumtionen som även har ändrats till att bestå av mer betande djur. Samtliga scenarierna i studien utformades i en process tillsammans med intressenter.

Utifrån dessa scenarier modellerades en rad biofysiska, miljömässiga och sociala indikatorer samt potential för regional självförsörjning av livsmedel. Även den ekonomiska politik som behövs för att nå dessa framtidsscenarier till 2050 undersöktes.

Det som är mest framträdande i studien är att storleken på livsmedelssystemen är det som har störst inverkan på resultaten. När den totala storleken minskar genom att minska konsumtionen och produktionen av kött och som därmed minskar det totala produktionsbehovet då mindre foder behöver produceras, minskade växthusgasutsläppen drastiskt och även mycket mark frigjordes. Om sådana förändringar kombineras med agroekologiska metoder som minskar användningen av bekämpningsmedel och gödselmedel kan flera av EU:s miljöpolitiska mål nås (se figur nedan). Om agroekologiska metoder implementeras enbart för att producera högvärdiga produkter för höginkomstkonsumenter genom handel och kosten förblir oförändrad, uppnåddes bara två av åtta EU-mål trots att 40 procent av jordbruksarealen brukas enligt ekologiska metoder.

Studien visade även på vikten av att ändra konsumenters preferenser vad gäller livsmedelskonsumtion och hur stor del av befolkningen inom olika regioner som kunde försörja sig själva på livsmedel för de olika scenarierna.

Läs artikeln här

Röös, E., Mayer, A., Muller, A. et al. (2022). Agroecological practices in combination with healthy diets can help meet EU food system policy targets. Science of The Total Environment, 847: 157612.

Ett blogginlägg på engelska om artikeln finns från SLU-gruppen Food System Group: New study: Agroecological practices in combination with healthy diets can help meet EU food system policy targets