Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Biologisk mångfald och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Mångfalden av grödor som odlas på ett fält, på en gård och i landskapet tenderar att ha en positiv påverkan på den biologiska mångfalden, grödproduktionen och ekosystemfunktioner som understödjer och reglerar grödproduktionen. Det kan vara omsättning av växtnäring eller biologisk reglering av skadegörare. Särskilt den funktionella mångfalden, det vill säga att grödor med olika egenskaper odlas snarare än att man endast ta hänsyn till antalet arter av grödor, kan vara viktigt för dessa positiva effekter. I en ny svensk studie har man analyserat mer än 80 000 svenska gårdars mångfald av grödor som följts under perioden 2001–2018.

Index mäter mångfalden

I studien använde man sig av ett mångfaldsindex för att analysera mångfalden av grödorna. Indexet tar hänsyn till både hur många arter av grödor som odlas och hur deras areal är fördelade inbördes. Om två gårdar odlar samma antal grödarter men den ena gården har en jämnare arealfördelning mellan grödorna, så kommer den gården få ett högre mångfaldsindex. Man delade upp det övergripande mångfaldsindexet i två delar. Den ena delen beskrev den funktionella mångfalden av grödgrupper. Den andra delen beskrev mångfalden inom varje grödgrupp. De nio grupperna av grödor som användes för indelningen var baljväxter, oljeväxter, spannmål, frukt och bär, grönsaker, örter, betor och potatis, fodergrödor, energigrödor, betesmarker och slutligen en grupp med trädor och skyddszoner. Gårdar med fler grödgrupper och en jämnare fördelning av odlingen mellan grödgrupper får enligt den här metoden ett högre värde på den funktionella mångfalden av grödor.

Den svenska grödodlingens funktionella mångfald har minskat

Forskarna fann att den funktionella mångfalden av grödor som odlas på svenska gårdar sjunkit med 12 procent sedan 2001. Nedgången skedde främst under den första halvan av tidsperioden för att sen stabiliseras. Det övergripande mångfaldsindexet sjönk med 6 procent, med en nedgång under den första halvan av tidsperioden och en viss uppgång därefter. Mångfalden inom grödgrupperna sjönk också först för att sedan stiga igen och hade totalt sett under tidsperioden ökat med 7 procent.

Odlingsfaktorer påverkar mångfalden av grödor

I en fördjupande analys av faktorer som förklarar skillnader i grödmångfald mellan gårdar fann man att gårdens storlek och medeltemperaturen hade en positiv koppling till alla tre måtten på grödmångfald. Ökad lerhalt på gården var relaterat till en lägre funktionell och total mångfald av grödor men en högre mångfald av grödor inom varje grödgrup. Ekologiskt odlade gårdar hade en högre funktionell mångfald av grödor men en lägre mångfald av grödor inom varje grödgrupp och också en total lägre mångfald av grödor. Den högre funktionella mångfalden på ekologiska gårdar kan förklaras av att spannmål var mindre dominerande medan andelen av flera andra grödgrupper inklusive baljväxter var högre. Ett liknande mönster observerades för de gårdar som utökade sin ekologiska produktion under studieperioden. Detta ledde till en ökad funktionell mångfald i odlingen men en minskad mångfald av odling inom grödgrupperna.

Läs hela studien här:

Schaak, H., Bommarco, R., Hansson, H., Kuns, B., & Nilsson, P. (2023). Long-term trends in functional crop diversity across Swedish farms. Agriculture, Ecosystems & Environment, 343, 108269.