Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Djurvälfärd på ekologiska gårdar Regelverk och certifiering - ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Nya regler och en strävan efter en mer hållbar fjäderfäproduktion har gjort att fler intresserat sig för utfodring med insekter i olika former. I två nya studier har forskare undersökt hur utfodring med larver av svart soldatfluga fungerar i kyckling- respektive äggproduktion. I studien med kycklingar tittade man på om larverna kunde ha en positiv effekt på kycklingarnas tarmhälsa och i studien med värphöns vill man bland annat se om hönorna kunde ha fri tillgång till larver eller om det bör begränsas på något sätt.

Det pågår mycket forskning om insekter just nu vilket delvis beror på nya regler som möjliggör utfodring med insekter på ett nytt sätt samt att man försöker göra djurproduktionen mer hållbar på olika sätt. Genom att utfodra med larver kan man ge ett högvärdigt protein utan att det konkurrerar med sådant som människor kan och vill äta som exempelvis soja och spannmål. Larverna kan dessutom födas upp på biprodukter och därmed omvandla organiskt avfall till högvärdig biomassa.

Svensk studie på värphöns

I den ena studien från SLU undersöktes hur mycket larver hönan äter om larverna erbjuds i fri tillgång och hur konsumtionen påverkar äggproduktionen. En kontrollgrupp som utfodrades utan larver jämfördes med hönor som antingen fick 10 procent eller 20 procent levande larver av uppskattad totalkonsumtion. En grupp fick fri tillgång på larver. Hönorna som fick 10 och 20 procent åt alla larver de fick. Hönorna som fick fri tillgång åt cirka 52 procent larver av den uppskattade konsumtionen (163 g larver per höna och dag).

Begränsa mängden larver

Mängden konsumerade larver hade ingen effekt på äggproduktion eller äggkvalitet. Men hönorna som fick fri tillgång på larver hade generellt högre konsumtion av protein, fett och energi än hönorna i de andra grupperna. De ökade mer i vikt och hade mer bukfett.

Därför menar forskarna att är viktigt att begränsa mängden larver till höns och den optimala mängden kan vara 20 procent av foderstaten. Tio procent larver i foderstaten var inte tillräckligt mycket för att påverka konsumtionen av kraftfoder, medan 20 procent larver minskade kraftfoderkonsumtionen med 25 procent.

Förbättrad tarmhälsa?

I projektet POULTRYNSECT ville forskare se hur utfodring med soldatflugelarver påverkade tarmmikrobiotan (tarmfloran) hos en långsamväxande kycklingras. Utöver högvärdigt protein innehåller insekter flera bioaktiva föreningar (kitin, laurinsyra och antimikrobiella peptider) som kan ha positiva effekter på tarmhälsan och därmed förbättra djurens hälsa i allmänhet.

Fåglarna fick 10 procent larver i fodergivan och preliminära resultat visar att larverna kan förbättra tarmmikrobiotan hos kycklingana. Resultaten bekräftar tidigare observationer som registrerats hos slaktkycklingar där larver verkade ge en liten förbättring av blindtarmsmikrobiotan.

Mer läsning

Jordbruksverket har skrivit om SLU-projektet i sitt Ekobrev, läs den här: Inte larvigt med larver sa hönan

Mer läsning finns också i SLU:s kunskapsbank: Äta larver? Lagom är bäst för hönan

POULTRYNSECT är ett CORE Organic Cofund/Susfood2-projekt från utlysningen 2019. Läs mer om projektet här: Benefits of live larvae supplementation on gut microbiota of organic chickens