Hur påverkas svenska gårdars ekonomi av växtdiversifiering och ekologisk odling?

I studien ingick 215 svenska växtodlingsgårdar där minst två tredjedelar av gårdens intäkter kom från växtodling. Effektiviteten mättes som gårdens intäkter i relation till produktionsfaktorer i form av ytan åkermark, antalet arbetstimmar, kostnader för insatsvaror och fasta kostnader för t.ex. maskiner och byggnader. En hög effektivitet är kopplad till högre lönsamhet för gården. Stöden räknades dock inte in bland intäkterna, eftersom de kan utjämna skillnader i effektivitet som de studerade odlingsmetoderna ger upphov till. Effektiviteten mättes relativt de mest effektiva gårdarna i urvalet och kan variera mellan 0 och 100 procent. Graden av växtdiversifiering mättes med ett index över antalet grödor som odlades och alla gårdar med delvis ekologisk produktion, endast ekologisk produktion eller i omställning till ekologisk produktion räknades som ekologiska.

Gårdarnas genomsnittliga effektivitet var 69 procent, vilket enligt studien alltså indikerar ett stort utrymme för många gårdar att öka intäkterna utan att förändra användningen av produktionsmedel. Ökad växtdiversifiering var kopplad till högre effektivitet. Effektiviteten för ekologiska gårdar var något lägre än för konventionella gårdar, men skillnaden var inte statistiskt säkerställd. Här refereras till en tidigare studie som visat lägre effektivitet för ekologiska gårdar men att stöden överkompenserar skillnaden i intäkter och att ekologiska gårdar därför hade högre effektivitet än konventionella gårdar när stöden räknades in. Författarnas slutsats är att lantbrukare bör överväga växtdiversifiering oavsett om man kan få jordbruksstöd eftersom studien indikerar att det är ekonomiskt gynnsamt. För ekologiska producenter specialiserade på växtodling tyder resultaten på att högre marknadspriser för ekologiska produkter i stor utsträckning kompenserar för lägre skördar.

Läs hela studien på Agrifoods webbplats: Mot en miljövänlig växtodling - hur påverkas gårdens ekonomi?