Dansk sammanställning om klimatpåverkan från livsmedel

Syntesen som är på danska ger i en första del en introduktion till livscykelanalys och de databaser och beräkningsmodeller som används, både konventionellt och i forskningen i Danmark och internationellt, för att beräkna klimatpåverkan från livsmedel. Första delen sammanställer även beräknad klimatpåverkan från ett antal olika databaser för en rad olika livsmedel och diskuterar avslutningsvis variationen mellan resultat för klimatavtryck och olika tillvägagångssätt för beräkningar. Den andra delen beskrivs klimateffektiviteten för jordbruksproduktionen i Danmark jämfört med andra länder, samt effekten av konventionell respektive ekologisk produktion på klimateffektiviteten. Slutligen finns i syntesen en översikt över pågående dansk forskning för klimatberäkningar på livsmedel baserade på LCA.

Den första delen av syntesen sammanfattas med att det är svårt att skilja olikheter i resultat på klimatpåverkan för olika livsmedel mellan de olika jämförda databaserna. Främst på grund av att funktionell enhet, alltså den enhet som gjorts beräkningar för, till exempel 1 kg kött från gård eller 1 kg kött sålt i butik, varierar mellan databaserna. Men även andra parametrar som använda systemgränser, grunddata och beräkningsmetoder skiljer. Något som spelar stor roll är om man använder sig av marginaldata som vid förändringsanalys (så kallad C-LCA) eller om man använder medeldata som gäller vid analysens tidpunkt som vid bokföringsanalys (så kallad A-LCA). Även hur man ser på förändring i markanvändning påverkar mycket, om man tar med det alls, och hur man i så fall inkluderar det, som direkt förändring (så kallad dLUC), indirekt förändring (så kallad iLUC) eller genom annan beräkningsmodell.

Endast två av de jämförda databaserna omfattar skilda värden för ekologisk och konventionell produktion. En av databaserna som inte har delat upp värden för ekologisk respektive konventionell produktion anger att det inte är någon skillnad i klimatpåverkan per kg produkt och en annan anger endast slutvärden för konventionellt producerade livsmedel men har med värden på klimatpåverkan för ekologisk primärproduktion.

I de kunskapssammanställningar som refereras till i den andra delen av syntesen finns inga påvisbara skillnader för klimatpåverkan mellan ekologiskt och konventionellt producerade livsmedel. Dock finns en stor variation i resultat mellan olika produkter och olika studier. Osäkerhetsfaktorer vid jämförelser av olika produktionssystem som har nämnts i olika vetenskapliga studier är bland annat ett behov av mer representativa data. Till exempel har beräkningar för ekologisk grisproduktion stora osäkerheter i indata på grund av att det saknas kunskap om utsläpp för utomhusgående grisar samt utsläpp i ekologiskt anpassade stall för slaktgrisar. En annan studie understryker behovet av att en viss osäkerhetsmarginal alltid behöver tas hänsyn till vid jämförelser mellan olika odlingssystem. Vidare poängteras att i många fall är det större skillnader inom en produktionsform än vad det är som snitt mellan ekologisk och konventionell produktion.

Forskningsbehov som identifieras i slutet av syntesen är bland annat att utveckla metoder för beräkningar av mer komplexa system som till exempel ekologiska system, men även framtidsscenarier. Viktigt är även att utveckla metoder som även inkluderar andra hållbarhetskriterier än klimat som till exempel toxicitet, biologisk mångfald, djurvälfärd och förändringar av kolhalt i mark. Syntesen trycker även på vikten av att upprätta mer enhetliga riktlinjer för hur olika livscykelanalyser ska utföras och för olika målgrupper. Livscykelanalys som metod för utvärdering av hållbara livsmedelssystem bör fortsatt utvecklas men samtidigt bör de metoder som används följa praxis för internationell harmonisering där EU-kommissionen rekommenderar att riktlinjerna satta i Product Environmental Footprint (PEF) följs. Till exempel är rekommendationen inom PEF vad gäller markanvändning att dLUC ska användas men inte iLUC då det sistnämnda har för stora osäkerheter i metoden. Även vikten av fortsatt utveckling av metoder som har funktionell enhet som representerar näringsintaget poängteras.

Syntesen ger sammantaget en bra genomgång av livscykelanalys som metod, vad man ska tänka på när man läser om den metodik som använts, vilka styrkor och svagheter som finns med livscykelanalys och hur metoden bör utvecklas framöver.

Läs hela syntesen:

Vidensyntese om livscyklusvurderinger og klimaeffektivitet i landbrugssektoren

DCA rapport, nr. 200, 2022

Av Lisbeth Mogensen, Marie Trydeman Knudsen, Fatemeh Hashemi, Andreas Jensen och Troels Kristensen