Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion För yrkesverksamma Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Det finns en växande efterfrågan på svenskproducerat växtprotein för humankonsumtion och åkerböna* är en gröda som skulle kunna odlas i större utsträckning till detta ändåmål. Bönsmyg är dock en insektsskadegörare som utgör ett ökande problem i svensk åkerbönodling. Bönsmygens hål i fröna och inblandningen av insekter i den skördade produkten förhindrar att åkerbönan kan användas som livsmedel. Dessutom kan utsädeskvaliteten försämras. I dagsläget saknas effektiva kontrollmetoder mot bönsmyg, både inom ekologisk och konventionell odling. I två nyligen publicerade vetenskapliga artiklar och ett examensarbete från SLU har bönsmygens skördepåverkan och olika möjliga kontrollmetoder undersökts.

För att bättre förstå hur bönsmyg påverkar skörden och skördekvaliteten ledde Laura Riggi ett fältexperiment som genomfördes i Uppsala. Forskarna satte upp 28 stora burar (222 m) i ett fält med åkerbönor av sorten Tiffany. Man utförde ett korsat experiment där bönsmyg släpptes in i hälften av burarna och humlor som pollinerade grödan tillsattes under blomningen till hälften av burarna med bönsmyg och hälften av burarna utan bönsmyg. Resultaten från experimentet bekräftade att bönsmygens negativa påverkan sker på skördekvaliteten genom att öka andelen bönor som skadats av bönsmygen. Däremot påverkade förekomst av bönsmyg inte skördenivån eller några skördekomponenter negativt, det fanns tvärtemot tecken på att förekomst av bönsmyg ökade skörden i burarna som inte hade några humlor. Det resultatet beror kanske på att de vuxna bönsmygarna hjälper till att pollinera grödan när de inte finns humlor som gör det jobbet.

Som en del av sin doktorsavhandling undersökte Chloë Raderschall om blomremsor påverkade angrepp av bönsmyg och parasitering av en stekel (Triaspis thoracicus) som är en naturlig fiende till bönsmygen. Studien genomfördes i Skåne i 17 ekologiskt odlade åkerbönsfält. Längs en kant i nio av fälten såddes en blomremsa in medan resten av fälten var kontroller utan blomremsor. Blomremsorna påverkade inte angrepp av bönsmyg på något tydligt sätt och de ökade inte heller parasiteringen, utan tvärtemot fanns det en tendens att den var lägre i fältkanterna bredvid blomremsorna, vilket skulle kunna bero på att parasitsteklarna i fältkanten attraheras av blomremsan men inte flyger tillbaka till grödan. I medeltal var mindre än 10% av bönsmyglarverna parasiterade, vilket förmodligen inte är tillräckligt för att parasitstekeln ska kunna ha en betydande påverkan på bönsmygens populationsutveckling. Dessutom har parasitstekeln än så länge bara påträffats i åkerbönor från Skåne. Mer kunskap om stekelns livsbetingelser skulle dock kunna öka den biologiska bekämpningens effektivitet.

I ett nytt examensarbete från SLU undersökte Ylva Johansson om doftfällor tillsammans med en fångstgröda kan användas för att minska angreppen av bönsmyg. Studien genomfördes i tio ekologiska åkerbönsfält i Östergötland. Runt hälften av fälten såddes en remsa runt fältet med den tidigt blommande finska åkerbönsorten Sampo som lockar till sig bönsmygen tidigt på säsongen. I remsorna placerades också doftfällor som fångade bönsmygarna. Den andra hälften av fälten fungerade som kontroller utan fångstgröda och doftfällor. Undersökningar visade att fångstgrödan och fällorna var attraktiva för bönsmygen och angreppen av bönsmyg i fälten med fångstgrödan och doftfällor minskade. En begränsning med kontrollmetoden är dock att det var mycket arbetssamt att sätta upp och underhålla doftfällorna och därför behöver de vidareutvecklas innan de kan tillämpas i kommersiell odling. Det var också oklart om det var fångstgrödan, doftfällorna eller kombinationen av dem båda som mest effektivt kan sänka angreppen.

Sammantaget har de nya studierna ökat kunskapen om bönsmyg och olika möjliga kontrollmetoder, men ytterligare insatser skulle behövas för att begränsa problemen med bönsmyg i den praktiska odlingen.

*Åkerböna, favaböna och bondböna är olika namn och sortgrupper av bönan med det vetenskapliga namnet Vicia faba. https://www.slu.se/ew-nyheter/2019/3/favabonor/

Referenser

Johansson, Y. 2022. Scent traps and trap crops for broad bean weevil (Bruchus rufimanus) control. Examensarbete, avancerad nivå, A2E. Uppsala: SLU, Institutionen för ekologi.
https://stud.epsilon.slu.se/17521/

Raderschall, C. A., et al. 2022. Annual flower strips and honeybee hive supplementation differently affect arthropod guilds and ecosystem services in a mass-flowering crop. Agriculture, Ecosystems & Environment 326: 107754.
https://doi.org/10.1016/j.agee.2021.107754

Riggi, L, et al. 2022. Insect pest damage increases faba bean (Vicia faba) yield components but only in the absence of insect pollination. Ecology and Evolution 12: e8686.
https://doi.org/10.1002/ece3.8686