Inom projektet POWER har man sammanställt fakta kring välfärd och miljöpåverkan inom den ekologiska grisproduktionen. Projektet, som är ett samarbete mellan nio olika europeiska universitet och forskningsinstitut, har tillsammans med ekologiska grisproducenter i Europa kartlagt de största utmaningarna inom ekologisk grisproduktion produktion och exempel hur man kan hantera dessa.

Varje lösning har betygsatts med avseende på djurvälfärd, miljöpåverkan och implementeringskostnad. Där till har man beskrivit ett antal europeiska gårdar med olika produktionsnivå och deras system eller innovationer att inspireras av. I projektet har man fokuserat på fyra fokusområden; utformning och skötsel av rastgårdar, smågrisarnas överlevnad och hälsa, förbättrad hälsa och produktion, resiliens och hållbarhet inom den ekologiska grisproduktionen.

Enligt regelverket ska rastgårdarna vara utformade så grisarna kan utföra naturligt beteende, samtidigt som de saka reducera risken för emissioner till omgivande miljö. Det vanliga är att rastgården utgörs av en hårdgjord yta, vilket minskar näringsläckage såväl som underlättar mekanisering och ökar foderomvandlingsförmågan. Dock är rastgårdarna ofta kala vilket kan leda till att grisarna inte använder dem och att de inte ger den stimulering som det var tänkt. För att förbättra rastgården kan man exempelvis ge möjlighet för grisarna att böka genom att ge tillgång till jordliknande substrat som torv. För att det ska fungera i praktiken behöver substratet kunna fyllas på och utrymmet rengöras mekaniskt. Gammalt substrat kan sedan användas som gödning i växtodlingen. Andra exempel som presenteras är exempelvis utfodring av ensilage i häckar, duschar och automatiska gödselskrapor utomhus.

I projektet undersöktes olika skötselrutiner för att minska såväl smågrisdödlighet som hälsoproblem hos unga djur. Interventionerna handlade bland annat om grisningsboxens och smågrishörnans utformning, utfodring av probiotika och selektion av suggor med hög smågrisöverlevnad. Idag är det väl känt att stora kullar i högre grad leder till en ökad andel smågrisar med så låg födelsevikt att risken för att de dör innan avvänjning ökar. Kullarna kan dessutom vara större än antalet spenar och kräver då högre inblandning av personal, vilket kan vara svårt i ekologiska besättningar. Att selektera(välja) suggor med mindre kullar i ekologisk produktion kan därför vara gynnsamt ur en välfärdssynpunkt. Den minskade dödligheten är också positiv ur miljösynpunkt eftersom svinnet minskar.

Förmågan att hantera externa förändringar såsom ökade priser på insatsvaror, minskade grispriser, sjukdomsutbrott eller klimatförändringar undersöktes på de gårdar som valts ut i projektet för att få en inblick i den ekologiska grisproduktionens resiliens. Det fanns tre huvudsakliga strategier att hantera externa kriser på; robusthet (att exempelvis ha tillräckliga marginaler för att klara en prishöjning på insatsvaror), anpassning (att exempelvis kunna öka andelen hemodlat foder om foderpriserna ökar) samt förändring (att exempelvis börja föda upp andra djur om foderpriserna blir för höga). Vilken strategi den enskilde producenten hade berodde till stor del på den enskilde producentens personliga vision och attityd, men även beroende på gårdens förutsättningar till förändring.

POWER - Proven welfare and resilience in organic pig production är ett projekt inom CORE Organic Cofund. För Sverige deltar Eva Salomon från RISE.

Läs hela sammanställningen här:

Welfare and environmental impact of organic pig production – A collection of factsheets