Praktiska erfarenheter av långsamväxande kycklinghybrider

2021-11-15
Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Djurvälfärd på ekologiska gårdar För yrkesverksamma SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

I Sverige har de långsamväxande kycklinghybriderna Rowan Ranger och Hubbard funnits tillgängliga för ekologisk produktion sedan 2014 respektive 2016 och det har bland annat lett till förbättrad benhälsa. Men hur beter sig egentligen kycklingarna i ekologisk produktion och varför? En grupp forskare från SLU har undersökt fåglarnas beteende och praktiska erfarenheter kring ekologisk kycklingproduktion i Sverige.

Enligt det ekologiska regelverket ska man i första hand använda raser och linjer som lämpar sig för ekologisk produktion. Inom kycklingproduktionen handlar det bland annat om att kycklingarna får en längre uppfödningsperiod och att de ska klara av en mer utmanande levnadsmiljö med utevistelse. Tidigare har man använt samma hybrider som inom konventionell produktion, men de snabbväxande kycklingarna får bland annat problem med hälta av den förlängda uppfödningsperioden.

Eftersom ekologisk kycklingproduktion står för endast 1 procent av kycklingproduktionen i Sverige, och de långsamväxande hybriderna är relativt nya saknas till stor del undersökningar kring hur dessa hybrider fungerar i kommersiell ekologisk produktion i Sverige. En grupp forskare från SLU har därför undersökt fåglarnas beteende och praktiska erfarenheter kring ekologisk kycklingproduktion i Sverige.

I studien ingick åtta av de tolv ekologiska kycklingbesättningarna som fanns i Sverige vid tiden för studien (2018). Fem av gårdarna hade linjen Rowan Ranger och tre linjen Hubbard och alla var KRAV-certifierade. Under studien besöktes gårdarna och fåglarnas inhysning och beteende undersöktes i nära anslutning till slakt (dag 55±6). Dessutom intervjuades djurägaren kring bland annat djurens skötsel, beteende och hälsa.

Beteende

Inomhus var det vanligaste förekommandet beteendet att fåglarna satt ner, följt av att fåglarna stod still eller gick. Kring öppningarna till verandan var det även vanligt att fåglarna födosökte. Därtill var trängsel var vanligt förekommande kring utgångarna i besättningar där det var en höjdskillnad mellan inom och utomhus (0-19cm). Trängsel kan leda till oönskade beteenden såsom aggressivitet även om det inte var vanligt förekommande i studien.

Alla besättningar använde sig av berikning i olika former. Exempelvis användes berikning i form av en uppochnervänd skottkärra och sittpinnar flitigt medan insatta stegar inte var så uppskattat av fålarna. Insatta balar användes ofta både för att sitta på och för födosöksbeteende. Berikningen behöver därmed inte vara avancerad eller dyr, utan det viktiga är att den passar fåglarnas naturliga beteenden och finns i tillräcklig mängd. Kycklingarna flockades ofta kring berikningen vilket kan indikera att det inte fanns tillräckligt med plats uppepå. Kycklingar sitter gärna på sittpinne synkroniserat under nattvilan vilket i de flesta fall inte var möjligt rent utrymmesmässigt på den berikning som fanns tillgänglig.

Utevistelse

Kycklingarna fick tillgång till utevistelse från dag 23-30 dagars ålder. Beteshagen var vanligen tillgänglig för fåglarna mellan mars-november när vädret tillät medan verandan var tillgänglig när yttertemperaturen översteg noll grader. Vanligtvis hade de tillgång till utevistelse från morgonen till dess att mörkret inföll. Under sommartid gavs dock häften av besättningarna tillgång till utevistelse dygnet runt. Beteshagen bestod till största del av låg eller ingen vegetation på de flesta gårdar och på fem gårdar fanns även artificiella skydd. Vegetationen var i alla besättningar naturligt förekommande och producenterna var ofta ovilliga att plantera något eftersom det skulle försvåra spannmålsproduktion eller betesputs.

I alla besättningar var användandet av beteshagen lågt och i sju av gårdarna vistades mindre än sex procent av fåglarna utomhus under tiden för observation vilket stämmer överens med tidigare studier på både snabbväxande och mer långsamväxande hybrider. På alla gårdar utom en rörde sig kycklingarna på betet så långt som det fanns artificiella skydd eller vegetation tillgängligt. Det motsvarade 50-65 meter på sju av gårdarna och 150 meter på en av gårdarna som undersöktes trots att beteshagen var betydligt större. I två av besättningarna användes inte beteshagen vilket kan ha påverkats att dåligt väder den dagen. I en besättning var ungefär 20 procent av fåglarna utomhus vilket kan ha berott på att flockstorleken var mindre på den gården och att observationen skedde under morgonen istället för under eftermiddagen som i de andra besättningarna.

Sammanfattningsvis visar denna studie att de långsamväxande hybriderna verkar vara både motiverade och kapabla till att använda berikning såsom sittpinnar trots att det formellt inte är ett krav inom kycklingproduktion jämfört med äggproduktion. Men trots att få fåglar hade svåra benproblem var aktiviteten låg och många djur rörde sig inte under observationerna. Det relativt låga användandet av beteshagarna påverkas troligen av dess utformning vilket styrks av det faktum att beteshagarna användes så långt som kycklingarna kunde söka skydd av vegetation eller artificiella skydd och att de gårdar där flest djur vistades utomhus var de gårdar med mest vegetation i beteshagen. För att öka användandet av beteshagarna borde därför de vara bättre anpassade för djuren och vara mer täckta av vegetation som ger kycklingarna möjlighet att undvika öppna ytor vid utevistelse.

Läs hela artikeln: Göransson, L.; Gunnarsson, S.; Wallenbeck, A.; Yngvesson, J. Behaviour in Slower-Growing Broilers and Free-Range Access on Organic Farms in Sweden. Animals 2021, 11, 2967.