Utsläpp av växthusgaser i Sverige

Utsläpp av växthusgaser uppstår i många sektorer. Figur 1 visar utsläpp som sker i Sverige. Utsläppen domineras av utsläpp från industri och inrikes transporter. Det svenska jordbruket står för 13 procent av de totala utsläppen eller 7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Enligt de standarder som finns för klimatbokföring så ingår följande utsläpp i jordbrukssektorn:  metanutsläpp från nötkreaturens och fårens matsmältning (cirka 45 procent av jordbruket utsläpp), lustgasutsläpp från mark (cirka 45 procent) och utsläpp från lagring av stallgödsel (cirka 10 procent) [Ref 264][Ref 265]. Om även utsläpp från jordbrukets energianvändning, produktion av insatsvaror och utsläpp från mulljordar (mycket kolrika marker som orsakar stora utsläpp av koldioxid) räknas in ger jordbruket upphov till utsläpp på cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalenter [Ref 265].

Figur 1. Utsläpp av växthusgaser i Sverige. I jordbrukets utsläpp ingår här utsläpp från djur, mark och stallgödsel. [Ref 262]

Utsläpp av växthusgaser från svensk konsumtion

Eftersom vi importerar en stor del av de varor, inklusive livsmedel, som vi konsumerar i Sverige och att vi även exporterar till exempel stål och timmer, så kan det var intressant att titta på hur utsläppen från svenskars konsumtion fördelar sig. De konsumtionsbaserade utsläppen består av utsläpp som sker i Sverige från svensk konsumtion plus utsläpp i andra länder från det vi importerar. De territoriella utsläpp som rapporteras i den internationella klimatrapporteringen består däremot enbart av utsläpp som sker i Sverige.  Dessa består både av utsläpp från det som konsumeras i Sverige och det som exporteras (Figur 2).

Figur 2: Utsläppen från svensk konsumtion (inhemska utsläpp och utsläpp från importerade produkter) [Ref 263] respektive utsläpp som sker i Sverige [Ref 262].

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar, orsakar en svensk i medeltal utsläpp på cirka 9 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per person och år. Ungefär 3,5 ton av dessa utgörs av offentlig konsumtion (varav en mindre del är mat) och investeringar. Utsläpp från vägtrafiken utgör cirka 1 ton och flyget cirka 1 ton. Uppvärmning av bostäder och elanvändning i dessa bidrar med knappt 1 ton. Konsumtion av mat orsakar utsläpp på cirka 1,5 ton CO2e och resterande konsumtion (kläder, elektronik etc.) cirka 1 ton CO2e [Ref 263]. Av utsläppen från den mat vi äter kommer knappt 70 procent från animaliska produkter [Ref 266].  

Utsläpp av växthusgaser från svensk livsmedelskonsumtion

En stor del av utsläppen som orsakas av livsmedelsproduktionen sker utomlands. Det beror framför allt på att vi importerar mycket nötkött och ost som orsakar omfattande utsläpp, men också på import av andra livsmedel och import av konstgödsel och andra insatsvaror [Ref 267].  I ett projekt benämnt PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment) beräknades miljöpåverkan av svensk konsumtion, däribland av livsmedel.  Studien visade att 40 procent av matkonsumtionens klimatpåverkan utgörs av utsläpp i Sverige. Merparten av utsläppen av växthusgaser som svensk matkonsumtion ger sker således i andra länder, främst i andra europeiska länder [Ref 268].

Det är mycket svårt att uttala sig om huruvida svenska livsmedel har en lägre klimatpåverkan än importerade livsmedel generellt eftersom det saknas bra data och variationen i produktionsmetoder är mycket stor. Men om livsmedlen produceras i Sverige finns möjlighet till betydligt lägre utsläpp från transporter. Sverige har också en elproduktion med låga utsläpp i jämförelse med andra länder. Men det finns många andra anledningar till att producera mer mat i Sverige såsom livsmedelsberedskap och att behålla en levande landsbygd. Vi har också lättare att påverka hur matproduktionen går till om den sker inom landet.

Foto: Nils Ryrholm/Azote

Många sätt att minska utsläppen av växthusgaser i matproduktionen

Det finns i huvudsak fyra olika sätt att minska utsläppen från maten [Ref 269]:

• Öka produktiviteten, det vill säga att producera mer mat med mindre insatser av till exempel energi och gödsel

• Utveckla och tillämpa tekniska lösningar som minskar utsläppen, till exempel teknik för att minska utsläppen från gödsellager

• Förändra hur vi äter mot en kost som framför allt innehåller mindre animaliska produkter

• Minskat svinn i alla led – svinn innebär att mat produceras och utsläpp genereras helt i onödan

Forskning visar att det kommer vara mycket svårt att förse jordens ökande befolkning med hälsosam mat och samtidigt kraftigt minska miljöbelastningen om inte samtliga av ovan nämnda åtgärder sätts in [Ref 192][Ref 154]. Hur långt man kommer med olika åtgärder beror på utgångsläget, hur framtida teknik och energisystem utvecklar sig och hur mycket kosten och beteenden kring mat förändras.

Jordbruksverket och Naturvårdsverket uppskattar att utsläppen från svenskt jordbruk skulle kunna minska med cirka 20–25 procent fram till 2045 om olika typer av förbättringar inom jordbruket genomförs i stor skala [Ref 271]. Att inte potentialen är större beror på att Sverige redan har ett relativt tekniskt avancerat och effektivt jordbruk. I rika länder som Sverige är istället potentialen större att minska utsläppen genom att ändra kosten. En sammanställning av många studier på området visade att det är möjligt att minska växthusgasutsläppen från kosten med 50 procent genom att minska mängden animaliska livsmedel i västerländska koster [Ref 270]. Att äta och dricka mindre av sådant som inte tillför så mycket värdefull näring såsom alkohol, läsk och godis kan också minska utsläppen.  Liksom att minska svinnet. Genom ett halverat matsvinn kan utsläppen minska med mellan 1 och 10 procent [Ref 269][Ref 192]. När åtgärder införs för att minska växthusgasutsläppen är det viktigt att tänka ur ett brett systemperspektiv och göra kloka avvägningar mot andra miljöaspekter och andra hållbarhetsmål.

(Läs mer: Mer än klimat har betydelse för hållbarhet i lantbruket)

Referenser