Långtidsstudier visar lägre risk för vissa sjukdomar om man äter mycket ekologiskt – men resultaten är osäkra

Kosten påverkar hälsan på många sätt, och omfattande forskning de senaste årtiondena har bland annat lett fram till Livsmedelsverkets kostråd. Ett fåtal långtidsstudier har även undersökt om mat som producerats i olika produktionsformer – ekologiska eller konventionella – påverkar risken för olika kroniska sjukdomar. Man har funnit lägre risk för att utveckla fetma samt en minskad risk för lymfcancern Non-Hodgkins lymfom bland människor som äter mycket ekologiskt, men orsakssambanden är oklara och de lägre riskerna skulle kunna förklaras av andra riskminskande livsstilsfaktorer.

Läs mer i avsnittet Långtidsstudier av hälsoeffekter

Rester av bekämpningsmedel är vanliga i konventionell mat – sällan i ekomaten

Det som tydligt skiljer den ekologiska maten från den konventionella är betydligt lägre halter av bekämpningsmedelsrester. Även i konventionell mat är resthalterna nästan alltid under gällande gränsvärden. Förekomsten av resthalter beror även på livsmedlet. I exempelvis spannmål, baljväxter och rotgrönsaker är resthalter ovanliga även för svenskproducerade konventionella produkter, medan resthalter är vanliga för många sorters frukt. Det finns misstankar att negativa effekter av bekämpningsmedelsrester förekommer trots omfattande säkerhetstester, till exempel att exponering av låga halter av vissa insektsmedel i fosterstadiet skulle kunna inverka på barns kognitiva utveckling (lärande, minne, medvetande, problemlösning med mera).

Större risker med bekämpningsmedel för yrkesfolk

Förutom via maten, som är den viktigaste exponeringsvägen för de flesta, kan även den som använder medlen bli utsatt. En viss exponering kan även nå närboende genom avdrift till närliggande områden. Yrkesmässig exponering har visats öka risken för vissa sjukdomar såsom Parkinsons sjukdom och har rapporterats kunna öka risken för vissa cancerformer som Non-Hodgkins lymfom och barnleukemi. I många utvecklingsländer är regler kring bekämpningsmedelsanvändning och säkerhet svagare eller följs mindre strikt, jämfört med i till exempel EU. För de som arbetar i odlingar kan detta innebära en betydande risk för akut förgiftning.

Läs mer i avsnittet Bekämpningsmedelsrester och hälsoeffekter

Få betydelsefulla skillnader i näringsinnehåll

Vad gäller innehåll av näringsämnen i ekologiskt producerad mat jämfört med konventionellt producerad, har man hittat ganska få betydelsefulla skillnader trots att ett stort antal studier genomförts. Det som skiljer är framför allt att ekologiska grödor jämfört med konventionella i genomsnitt innehåller måttligt mer fenoliska ämnen (en mångsidig grupp av ämnen varav en del räknas till antioxidanter). Därutöver finns en tydlig skillnad i fettsyrasammansättning mellan ekologisk och konventionell mjölk. Det är ungefär 50 procent mer omega-3-fett i ekomjölk. En liknande skillnad i fettkvalitet rapporteras också för ekologiskt kött, men de resultaten är lite osäkrare. Dock är inte mjölk och kött de viktigaste källorna för intag av dessa fettsyror.

Läs mer i avsnittet Näringsinnehåll och matens sammansättning

Varierande skillnader vad gäller innehåll av skadliga ämnen

Innehållet av ett antal skadliga ämnen i ekologiska livsmedel, såsom tungmetaller och mögelgifter, har studerats i ett större antal studier. Den mest betydelsefulla skillnaden mellan ekologiskt och konventionellt som har identifierats är en sannolikt lägre halt av kadmium i ekologisk spannmål. Men andra faktorer i mathållningen betyder oftast mer för hur mycket kadmium vi får i oss. För andra tungmetaller har man inte sett några skillnader.

Förekomst av mögelgifter (svamptoxiner) i ekologisk och konventionell produktion är framför allt undersökta för deoxynivalenol (DON) och ochratoxin A (OTA). Båda förekommer främst i spannmål, där DON bildas i fält medan OTA bildas vid lagring. Förekomsten av DON är lägre i ekologiska produkter, medan förekomst av OTA inte verkar påverkas av produktionssystemet.

Svenska ekologiska ägg innehåller låga halter av dioxin. Halterna är under gränsvärdena men de är betydligt högre än i konventionella ägg. Orsaken är det fiskmjöl som finns i ekologiskt foder till höns.

Läs mer i avsnittet Innehåll av skadliga ämnen i maten

Användningen av antibiotika är betydligt mindre internationellt i ekoproduktionen

Användningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar globalt till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. Särskilt problematisk är användningen i gris- och kycklingproduktionen. Internationellt är antibiotikaanvändningen kraftigt begränsad i ekologisk jämfört med konventionell djurhållning, vilket medför lägre förekomst av antibiotikaresistenta bakterier i ekologiska produkter. Även i Sverige, där antibiotikaanvändningen är relativt låg även i konventionell djurhållning, har förekomsten av resistenta E. coli-bakterier visats kunna vara större i konventionella jämfört med ekologiska grisbesättningar.

Bortsett från problematiken med antibiotikaresistens, så skiljer sig inte kontamineringen av kött med sjukdomsframkallande bakterier åt mellan produkter från de olika produktionssystemen.

Läs mer i avsnittet Antibiotikaanvändning och resistens