EU:s logotyp för ekologisk produktion (EU-lövet) och KRAV-märket är de två vanligaste märkena för ekologiska produkter i Sverige. EU har beslutat om vilka regler som ska gälla för att ett livsmedel från jordbruk eller vattenbruk ska få säljas som ekologiskt.
Färdigförpackade ekologiska produkter som förpackas i EU ska märkas med EU-lövet. KRAV har också regler för ekologisk produktion. De bygger på EU:s regler, men ställer högre krav och omfattar fler delar av livsmedelssystemet än EU-reglerna.
Läs mer
Nationella riktlinjer för ekologisk produktionExempel på EU:s grundregler för ekologisk produktion
Inga naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel.
Kväve, fosfor och kalium i form av konstgödsel får inte användas.
Djurvälfärden ska vara god, djur ska till exempel få vara ute, de flesta på bete.
Lantbrukaren ska sträva efter en kretsloppsanpassad produktion, till exempel sträva efter att djurens foder ska komma från den egna gården så att gödseln kan komma tillbaka till jorden.
GMO (genmodifierade organismer) får inte användas.
Förädlingen ska vara skonsam och få tillsatser är tillåtna.
Läs mer om EU:s förordning för ekologisk produktion
Nationella riktlinjer för ekologisk produktion är branschens tolkning av EUs lagstiftning för ekologisk produktion. Riktlinjerna publicerades första gången 2013, genom ett projekt finansierat av Jordbruksverket. Arbetet leds av en styrgrupp där KRAV, LRF, Ekologiska Lantbrukarna, Livsmedelsföretagen och Svensk dagligvaruhandel ingår.
Jordbruksverkets sidor om certifierad ekologisk produktion >
Några exempel där KRAV ställer högre krav
Även grisar ska få beta, böka i jord och gyttjebada på sommaren.
KRAV har regler för hur slakten ska gå till.
Det ska finnas beväxta ogödslade zoner mot vattendrag för att minska läckage av växtnäring.
KRAV tillåter inte tillsatsen nitrit i mat.
KRAV har särskilda regler för klimatet. Exempelvis ska KRAV-certifierade företag enbart använda förnybar el och lantbrukare ska vara utbildade i sparsamt körsätt.
KRAV har regler för socialt ansvar. Exempelvis ska arbetare kunna organisera sig.
Läs mer om skillnaderna mellan KRAV och EU-ekologisk produktion på KRAVs hemsida >
Exempel på ekologiska märkningar från andra länder
Det kan finnas flera olika ekologiska märkningar i samma land. En del av märkningarna har strängare regler än EU-förordningen kräver. Här är några exempel på märkningar som du ibland också kan se på ekologiska livsmedel i din butik. Gemensamt är att produktionen kontrolleras minst en gång per år.
Andra miljömärken
Bra miljöval och Svanen har ingen märkning för ekologiska livsmedel, men däremot en märkning för butik som innebär krav på sortiment eller försäljning av ekologiska produkter. Svanen har även regler för restaurang som innebär krav på att det finns en viss mängd ekologiska livsmedel och drycker.
Fördjupning EU-Ekologiskt och KRAV
Regler för ekologisk produktion har utvecklats på olika håll runt om i världen utifrån lokala förhållanden. I Sverige bildades KRAV 1985. Det var sedan både handel och konsumenter hade frågat efter en enhetlig märkning. 1991 kom Europeiska Gemenskapens första version av en förordning, det vill säga en lagstiftning, för ekologisk produktion. Dagens EU-förordning för ekologisk produktion utgör den grundnivå som all ekologisk produktion från jordbruk och vattenbruk ska uppfylla för att produkterna ska få säljas som ekologiska. Reglerna gäller för hela kedjan från jordbruk och vattenbruk till färdigförpackade produkter.
För att livsmedel som kommer från länder utanför EU ska få kallas ekologiska ska certifieringen vara godkänd av EU. Då får också de produkterna märkas med EU-lövet.
I EU finns många privata regelverk för ekologisk produktion. De måste innehålla reglerna i EU-förordningen, men de kan också innehålla strängare regler. KRAV har många regler som är strängare främst för djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimat. KRAVs egna regler som går utöver förordningen utvecklas genom att diskuteras i en öppen process med remisser, och beslutas av KRAVs styrelse. KRAV är en ekonomisk förening.