Den 1 januari 2022 började förordningen (EU) 2018/848 att tillämpas och flera nya regler började gälla. Denna förordning är mer detaljerad än den tidigare och mer enhetlig för hela EU.
Nationella riktlinjer för Ekologisk Produktion (NR), är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk produktion ska tillämpas i svenska förhållanden. De Nationella Riktlinjerna har granskats och godkänts av Jordbruksverket och Livsmedelsverket och finns att läsa i PDF-format här på hemsidan. Kapitel 7 som handlar om vattenbruk är ännu inte slutgranskat och fattas därför för tillfället. Tolkningen av reglerna uppdateras kontinuerligt genom kontakt med myndigheterna.
Riktlinjerna sammanför de mest aktuella reglerna från olika delar av förordningarna till en samlad och översiktlig beskrivning. De är skrivna som ett stöd främst för den som producerar, hanterar, förädlar eller handlar med ekologiska livsmedel men kan givetvis också användas av rådgivande organisationer, intresseorganisationer och kontrollorgan med flera.
Syftet med dokumentet är att i ett lättillgängligt format återge lagstiftningen för ekologisk produktion och hur den ska tillämpas i Sverige.
De Nationella riktlinjerna utgår från den ekologiska förordningen för ekologisk produktion (EU) 2018/848, men i vissa fall är skrivningen i de Nationella riktlinjerna striktare än i förordningarna för ekologisk produktion eftersom det finns svensk nationell lagstiftning som exempelvis djurskydds- och/eller miljölagstiftning som kan ställa högre krav. I de delar där det finns striktare krav i andra regelverk, till exempel rörande gödselhantering eller djurskydd, så anges även de reglerna i riktlinjerna.
Det är alltid den ekologiska aktörens ansvar att hålla sig underrättad om de regler som gäller för verksamheten.
Lagstiftningen för ekologisk produktion ändras och utvecklas fortlöpande. Därmed tillkommer ny lagstiftningstext ett antal gånger per år:
Den grundläggande förordningen för ekologisk produktion är EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007
Den grundläggande ekologiska förordningen ( (EU) 2018/848) har sedan ändrats och kompletterats av hittills ca 20 olika delegerade och genomförande förordningar.
De Nationella riktlinjerna för Ekologisk Produktion (NR) utgår även från Jordbruksverkets föreskrifter för ekologisk produktion (SJVFS 2021:47) och den svenska Djurskyddslagen.
För att läsa någon artikel i förordningen eller någon annan delegerad eller genomförande akt så är det enklaste att leta på EU-kommissionens hemsida: ”EUR-lex – Ingång till EU rätten”
Läsanvisningar
Kapitel 1. Mål och allmänna principer för ekologisk produktion
Förordningen utgör grunden för en hållbar utveckling av ekologisk produktion. I förordningen finns det gemensamma mål och principer som ska ligga till grund för de regler som fastställs när det gäller alla led i din ekologiska verksamhet dvs. produktion, beredning och distribution av ekologiska produkter samt kontroll av dessa. Läs hela kapitlet (pdf)
Kapitel 2. Certifiering
Alla företag som producerar, bereder, lagrar, distribuerar, exporterar eller importerar ekologiska produkter eller som märker och marknadsför produkter med hänvisning till ekologisk produktion ska vara certifierade. Läs hela kapitlet (pdf)
Kapitel 3. Växtodling
Utöver de allmänna principerna för ekologisk produktion ska växtodlingen grunda sig på följande specifika principer:
Marklivet och jordens naturliga bördighet, stabilitet, vattenbindningsförmåga och biologiska mångfald ska bevaras och förstärkas. Förlust av organiskt material i jorden, jordkompaktering och jorderosion ska förebyggas och bekämpas och växter ska huvudsakligen ges näring genom markekosystemet.
Användningen av icke-förnybara resurser och externa insatsmedel ska begränsas till ett minimum.
Avfall och biprodukter av vegetabiliskt och animaliskt ursprung ska återanvändas som insatsmedel i växt- och animalieproduktion.
Växtskydd ska säkerställas genom förebyggande åtgärder genom val av lämpliga arter och sorter eller heterogent växtförökningsmaterial som är resistent mot skadegörare och sjukdomar, lämplig växtföljd, mekaniska och fysiska metoder samt skydd av skadegörares naturliga fiender.
Utsäde och djur med stor genetisk mångfald, sjukdomsresistens och lång livslängd ska användas.
Växtsorter ska väljas med hänsyn till de specifika ekologiska produktionssystemens särdrag, med fokus på odlingsutfall, sjukdomsresistens och anpassning till olika lokala mark- och klimatförhållanden samt med respekt för naturliga korsningsbarriärer.
Ekologiskt växtförökningsmaterial, såsom växtförökningsmaterial av ekologiskt heterogent material och ekologiska sorter som lämpar sig för ekologisk produktion, ska användas.
Kapitel 4. Vildväxande produktion
Insamling av vilda växter och växtdelar som växer vilt i naturområden, skogar och jordbruksområden får säljas som ekologiska och betraktas som ekologisk produktion. För att produkten ska betraktas som ekologisk får insamlingsområdet inte ha behandlats med andra gödsel- och jordförbättringsmedel eller växtskyddsmedel än de som är godkända i ekologisk produktion (dessa finns listade i förordningen), under tre år före insamlandet. Du ska ta hänsyn till miljön och insamlandet får inte inverka negativt på den naturliga miljön för arterna i området eller för bevarandet och fortlevnad av dem. Läs hela kapitlet (pdf)
Kapitel 5. Djurhållning
Utöver de generella principerna för ekologisk produktion i kapitel 1 ska ekologisk djurhållning grunda sig på följande specifika principer:
Djurhållningsmetoderna ska vara sådana att de stärker djurens immunförsvar och deras naturliga försvar mot sjukdomar.
Djurhållningen ska vara platsanpassad och ha anknytning till växtodlingen.
Djurhållningen ska hålla en hög djurskyddsnivå som tar hänsyn till djurens artspecifika behov.
Djuren ska vara födda eller kläckta och uppvuxna på ekologiska produktionsenheter.
Raser ska väljas utifrån djurens möjlighet att anpassa sig till lokala förhållanden, deras avelsvärde, livskraft och motståndskraft mot sjukdomar eller hälsoproblem.
Djuren ska ges ekologiskt foder. Tillsatta ämnen som inte kommer från jordbruket ska vara naturliga.
Djur ska erbjudas regelbunden motion och tillgång till utevistelse eller bete.
Kapitel 6. Biodling
Om du vill börja med ekologisk biodling (eller om du byter företagsform) ska du anmäla din verksamhet till Jordbruksverket. Därefter ska du anmäla din verksamhet till ett kontrollorgan. Du börja räkna omställningstiden tidigast från den dag som kontrollorganet har fått in ett undertecknat avtal om att du ansluter din biodling till certifieringen. Omställningstiden för bin är 12 månader. Läs hela kapitlet (pdf)
Kapitel 8. Förädling av livsmedel
Utöver de generella principerna för ekologisk produktion ska ekologisk livsmedelsförädling grunda sig på följande specifika principer.
Ekologiska produkter ska tillverkas av ingredienser från ekologiskt jordbruk. Enbart i särskilda fall får icke-ekologiska ingredienser användas.
Ett mindre antal tillsatser och processhjälpmedel är tillåtna och endast naturliga x-aromer får användas. Dessa ska användas endast i begränsad utsträckning och endast om det rör sig om grundläggande tekniska behov eller för särskilda näringsändamål.
Ämnen och bearbetningsmetoder som skulle kunna vara vilseledande, vad gäller livsmedelskvalitet eller egenskap får inte användas.
Livsmedel ska förädlas med omsorg och i första hand genom användning av biologiska, mekaniska och fysikaliska metoder.
Livsmedel som innehåller eller består av konstruerade nanomaterial får inte användas.
Kapitel 9. Förädling av foder
Utöver de generella principerna för ekologisk produktion ska förädling av foder grunda sig på följande specifika principer:
Ekologiskt foder ska framställas av ekologiska foderråvaror.
Fodertillsatser och processtekniska hjälpmedel ska användas så lite som möjligt och endast då det rör sig om ett grundläggande tekniskt eller zootekniskt behov, eller för särskilda näringsändamål.
Ämnen och bearbetningsmetoder som skulle kunna vara vilseledande, vad gäller dess kvalitet eller egenskap, eller som återställer egenskaper som gått förlorade får inte användas.
Foder ska bearbetas med omsorg, i huvudsak genom användning av biologiska, mekaniska och fysikaliska metoder.
Kapitel 10. Import och export av ekologiska produkter
Varje sändning av ekologiska produkter från ett land utanför EU ska åtföljas av ett särskilt kontrollintyg (Certificate of Inspection, COI). Det är exportörens kontrollorgan som skapar kontrolintyget i Traces NT, som är kommissionens dokumenthanteringssystem. Jordbruksverkets eller Livsmedelsverkets gränskontroll kontrollerar kontrollintyg med mera och i vissa fall görs även provtagning och kemisk analys i samband med import. Läs hela kapitlet (pdf)
Kapitel 11. Märkning, spårbarhet och dokumentation
EU:s lagstiftning för ekologisk produktion har märkningsregler som tar upp hur ordet ”ekologiskt” får användas i beteckning och i ingrediensförteckning. Det står också hur EU:s logo för ekologisk produktion får användas, hur kontrollorgan ska anges med kod och hur ursprung på ingående jordbruksprodukter ska framgå. Läs hela kapitlet (pdf)
Arbetet med de Nationella riktlinjerna för Ekologisk Produktion
Nationella riktlinjer för Ekologisk Produktion togs fram i en första version 2013 genom ett projekt finansierat av Jordbruksverket. Under 2017 förvaltades de nationella riktlinjerna gemensamt av LRF, KRAV och Ekologiska Lantbrukarna.
I februari 2018 tog Jordbruksverket med branschens hjälp fram en åtgärdsplan för ökad ekologisk produktion, konsumtion och export och där pekades Nationella Riktlinjer för ekologisk produktion ut som en viktig del för att få fram långsiktiga spelregler. Alla som arbetar med och/eller är intresserad av ekologisk produktion ska veta vad som gäller.
I oktober 2018 sökte därför KRAV tillsammans med Ekologiska Lantbrukarna och LRF medel för att driva ett nytt projekt om Nationella Riktlinjer under 2018, 2019, 2020, 2021 och med en förlängning till 2024. Det projektet och dess olika delar kan du läsa om på KRAVs hemsida.
Nationella riktlinjer är framtagen ur förordningarna för ekologisk produktion och svenska föreskrifter, och dels framtagen enligt processen för att ta fram nationella riktlinjer. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har granskat riktlinjerna innan de publiceras.
Tidigare version av Nationella riktlinjer, version 6 och version 5, har tagits fram genom att utgå ifrån tidigare version av Nationella Riktlinjer och där ändringar togs in från förordningar, eller från kontrollverksamhet medans version 7 är en ny utgåva framtagen efter förordning (EU) 2018/848. Även i dagens version (version 7) finns ändringar med som tagits fram på kalibreringsmöten mellan Jordbruksverket, Livsmedelsverket och kontrollorganen.
I dagsläget finns det inga riktade projektmedel för Nationella Riktlinjer, men branschen har bestämt sig för att titta på att fortsätta driva i egen regi och uppdatera reglerna med nya tillämpningar när det behövs.
Inspel till Nationella riktlinjer
Om du vill bidra i arbetet och göra inspel till Nationella riktlinjer för Ekologisk Produktion, använd mallen för inspel som finns att ladda ner här under. Läs mer om instruktioner för inspel i mallen. Den ifyllda mallen mejlas till nationellariktlinjer@ekolantbruk.se
Tillåtna insatsvaror i Sverige
Den Svenska Insatslistan är ett publikt register över insatsmedel som får användas av ekologiska odlare i Sverige. Den har funnits tillgänglig sedan hösten 2021. Den svenska insatslistan publiceras genom ett samarbete mellan FiBL och KRAV för att gynna den ekologiska produktionen i Sverige.
Kontakta oss
Vid frågor om de Nationella Riktlinjerna för Ekologisk Produktion kan du kontakta Josefine Johansson Zuazu på Ekologiska Lantbrukarna.
Email: nationellariktlinjer@ekolantbruk.se
Tel: 0709 - 31 47 73
Tidigare utgåva av NR
Om du är intresserad av den tidigare utgåvan av Nationella Riktlinjer för Ekologisk Produktion så kan du här läsa och ladda ned version 6 av NR. Den här versionen har samma upplägg som version 7 men är en tolkning av det tidigare EU-regelverket för Ekologisk Produktion (EG) EG) nr 834/2007 och EG) nr 889/2008.