Rapporten innehåller, förutom kartläggning av genomförd forskning också en genomgång av tidigare gjorda utvärderingar av ekologiska forskningsprogram i Sverige och Danmark. Dessutom har intervjuer gjorts med nyckelaktörer inom den ekologiska sektorn i Sverige, till största delen med rådgivare. Samtalen har syftat till att ge en översiktlig bild av relevans och nytta av den forskning som bedrivits om ekologiskt lantbruk, samt ge exempel på framtida forskningsbehov.

Bland slutsatserna finns rekommendationer om behov och nytta av fortsatta öronmärkta medel till forskning om ekologiskt lantbruk. Rapporten utgör även ett underlag för utformning av framtida forskningsprogram.

Sammanfattning på svenska

Arbetet med sammanställningen av forskning om ekologiskt lantbruk har genomförts av SLU ekologisk produktion och konsumtion, Epok, på uppdrag av samt med finansiering av Jordbruksverket. Sammanställningen omfattar de senaste tio årens forskning i Sverige, år 2008 – 2017, om ekologiskt lantbruk och den ekologiska livsmedelskedjan.

En grundlig utvärdering av relevansen av genomförd forskning samt om framtida forskningsbehov ligger utanför ramen för denna rapport. Ett antal intervjuer har dock genomförts med nyckelaktörer, till största delen rådgivare. Samtalen har syftat till att ge en översiktlig bild av relevans och nytta av den forskning som bedrivits om ekologiskt lantbruk, samt ge exempel på framtida forskningsbehov. Därmed kan rapporten utgöra ett underlag för kommande mer djupgående utvärderingar samt prioriteringar vid utformning av framtida forskningsprogram.

En sammanställning har gjorts av 268 projekt som i huvudsak har genomförts inom riktade utlysningar av forskningsmedel för ekologiskt lantbruk. Formas, SLU Ekoforsk, Jordbruksverket, Stiftelsen lantbruksforskning samt Ekhagastiftelsen har finansierat forskningen. Data om projekten har samlats in från projektdatabaser, projektlistor samt finansiärernas hemsidor. Finansiärerna har varit behjälpliga vid insamlingen av data. Under tio-årsperioden har totalt cirka 390 miljoner kronor gått till forskning om ekologiskt lantbruk. I början av perioden var finansieringen 40 - 44 miljoner per år, under senare delen mellan 25 och 40 miljoner per år. Formas har varit den absolut största finansiären, med totalt 145 miljoner för hela perioden. Den mest praktiknära forskningen kan sägas ha finansierats av Jordbruksverket, vilken har minskat kraftigt, från 10 - 12 miljoner per år ner till runt 1 miljon de senaste åren.

En övervägande de av forskningen har ägnats åt forskning om den ekologiska primärproduktionen, med cirka 150 miljon totalt inom växtodlingsområdet och cirka 100 miljoner om djurhållning, medan forskning om trädgårdsodling finansierats med 70 miljoner. Vad gäller övriga områden har forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster haft en betydande finansiering inom programmen, i huvudsak från Formas. Inom övriga områden, som livsmedel, företagande och marknad har forskningens omfattning varit mycket blygsam. 

Ekologisk sortprovning av stråsäd, trindsäd och potatis har bedrivits under perioden med Jordbruksverket som finansiär, med ett anslag på cirka 2 miljoner per år totalt. Forskning om det ekologiska lantbrukets hållbarhet och dess miljö- och samhällsnytta har i liten utsträckning bedrivits i Sverige. Men flera projekt adresserar ändå hållbarhetsfrågorna och svensk forskning finns med i underlagen till ett antal internationella forskningsöversikter om det ekologiska lantbrukets mervärden. En kort sammanfattning av översikternas slutsatser ges i rapporten.

I rapporten beskrivs även ett antal andra forskningsprogram som inte är riktade mot ekologiskt lantbruk, men som har relevans för området. Kunskap som genereras av denna forskning kan bidra till utvecklingen även av det ekologiska lantbruket. År 2013 publicerades en forskningsagenda för ekologiskt lantbruk framtagen av Epok. Agendan beskriver aktuella kunskapsbehov och förslag till prioriterade forskningsområden och har sedan dess använts av finansiärer och forskare. Vi kan konstatera att genomförd forskning inom många områden ligger i linje med agendans förslag. Dock har mycket lite forskning genomförts inom några områden, som företagsutveckling och marknad, om matkvalitet och hälsa samt om det ekologiska lantbrukets mervärden.

En utvärdering av den ekologiska forskningens kvalitet och relevans genomfördes för mer än tio år sedan av Formas. Den visade att den öronmärkta forskningen till området hade både hög kvalitet och hög relevans för rådgivare och lantbrukare. Utvärderingen rekommenderade fortsatt öronmärkning av medel till ekologisk forskning och man bedömde också att denna forskning genererade nytta för hela lantbruket. Även en utvärdering av forskning om ekologiskt lantbruk i Danmark visade god överensstämmelse mellan olika aktörers kunskapsbehov och den forskning som bedrivits. Båda utvärderingarna betonade vilken av att förbättra förmedlingen av forskningsresultat till användarna.

Resultatet av genomförda intervjuer med nyckelaktörer inom det ekologiska lantbruket visade att den forskning som genomförts i huvudsak varit relevant och bidragit till en positiv utveckling av den svenska ekologiska produktionen. Produktionen har blivit effektivare genom exempelvis nya gödsling-, ogräs- och utfodringsstrategier och även bidragit till förbättrad djurvälfärd och ökad lönsamhet. Ny användbar kunskap om miljönytta har även kommit fram liksom vad gäller mat och hälsa. Man anser fortsatt att förbättringar behövs vad gäller kunskapsförmedling av forskningsresultat och förordar bland annat ett ökat samarbete I forskningen med aktörer i lantbruket. Detta skulle möjliggöra en effektivare kunskapsspridning och en mer omfattande tillämpning av forskningsresultat.

Vad gäller framtida forskningsbehov ges endast en översiktlig bild av behoven med exempel på viktiga forskningsområden. Bland annat vill man se mer systemforskning där många aspekter som produktion, miljö, djurvälfärd och ekonomi inkluderas. Stora utmaningar såsom en hållbar växtnäringsförsörjning med ett ökat kretslopp mellan stad och land lyftes också fram. Vidare gavs exempel på ett antal nyckelområden där det genomförts en hel del forskning, men där fortsatta insatser är mycket viktiga för en fortsatt positiv utveckling av ekologisk produktion. Exempel är en effektivare ogräskontroll, behov av växtskyddsstrategier i trädgårdsodlingen, nya resurseffektiva gödselmedel, nya fodermedel till gris och fjäderfä och fortsatt forskning om djurhälsa i olika ekologiska system. Samtliga intervjupersoner efterfrågade tätare samarbete mellan rådgivare och forskare och även med andra aktörer I branschen, exempelvis marknadsaktörer.

Till sist poängteras ett behov av ökad samordning av den ekologiska forskningen, mellan finansiärer och bland forskare och att det finns ett fortsatt behov av riktade medel till forskning om ekologiskt lantbruk. Det finns även behov av en djupgående analys och prioritering av de aktuella kunskapsbehoven inom sektorn.

Läs hela rapporten här: Forskning om ekologiskt lantbruk – kartläggning, relevans och framtida behov

Summary in English

The review consists of 268 projects in total carried out from 2008 to 2017. As mentioned in the introduction, the projects are mainly from the research programmes focused on organic production, both in this report and in the charts below. Table 1 presents the organic research funding from the different funders in Sweden.

Formas has been the major funder during the period. SLU Ekoforsk has also been a stable funder with calls every three years since 2002 for applied research.

Formas funding has been quite consistent during the period. 2014 stands out because of a gap between the calls 2011–2013 and 2015–2018 (2018 is not included in the tables). Formas did assign 12 million SEK in 2014 but divided the money during three years in collaboration with SLF (see table 1). The latest national call 2015–2018 also included 12 million SEK per year, which added up to a total of 16 million SEK for the years in collaboration with SLF. Formas funding of the European transnational research cooperation project CORE Organic has grown for each programme period. We only have access to the total amount of funding for each CORE Organic programme, so the annual amount presented is the total funding equally divided for each year. The decision on increased funding of the CORE Organic programmes was partly based on the recommendations in an evaluation of the organic research carried out by Formas (Formas 2006. Evaluation of Research on Organic Production in Sweden. Evaluation report, Stockholm).

Table 1. Organic research funding in Sweden 2008 – 2017 by funder and year. Source: funder decision
protocols, project databases and websites.

1) 4 million SEK per year from 2014 to 2016 was part of the Formas-financed call in collaboration with SLF.
Formas own national call included 12 million SEK per year from 2015 to 2017.
2) 0.5 million SEK from the EU.

The Swedish Board of Agriculture has been an important funder of applied research in the beginning of the period but there has been a major reduction during the last years. SLF’s funding has also been inconsistent during the years, mainly because of not having calls focused on organic research.

Great variation of research areas

The 268 projects were divided in different subject matters and the results show a dominance of projects within crop production followed by animal husbandry and horticulture (Table 2). The compilation also shows some differences between the funders. Formas has the largest variation of subjects and the focus on biodiversity and studies of ecosystem services linked to organic production systems are comprehensive. The European programme CORE organic has a deviant distribution between different subject matters where the largest amount of money goes to animal husbandry and horticulture. Here we want to clarify that the total funding has been equally divided between the projects to enable the division in to different subject matters. The numbers are therefore preliminary. There are also projects within the food processing area. From Ekhaga foundation a considerable amount of funding went to food processing projects. This is not surprising since an important focus for the foundation is about healthy foods.

Formas has on average financed considerably larger projects than the other funders. Which partly can be explained by the fact that the projects have included competence building through PhD-projects. SLU Ekoforsk, the Swedish Board of Agriculture and SLF have had a pronounced goal that the projects should be put into practice within a short period of time. Lower funds has on average been distributed to each project to enable a larger number of important problem areas to be covered in the calls. Few projects have been interdisciplinary although a system perspective has been a part of many projects where different aspects such as animal production, animal health and environmental impact have been studied.

Table 2. Organic research funding in Sweden 2008 – 2017 by funder and subject matters, in average
during the time period. Source: funder decision protocols, project databases and websites.