Vad säger forskningen om ekologiskt lantbruk? Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Djurvälfärd på ekologiska gårdar Biologisk mångfald och ekologisk produktion Markbördighet och ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Det kan löna sig att öka antalet arter i betesvallen och naturbeten med hög diversitet kan vara en tillgång för djurens produktion om man utnyttjar dem på rätt sätt. I en litteraturstudie om betesdrift i tempererade kustnära klimatzoner har man kunnat se att rotationsbete på marker med diversifierade betesväxter ökar produktiviteten i betesvallen, som i sin tur hade positiv effekt på betesdjurens tillväxt. Rotationsbete och diversifierade beten är viktiga komponenter i det som kallas för regenerativt jordbruk.

I analysen ingick 115 studier från nio länder, huvudsakligen från de brittiska öarna, Beneluxländerna, sydöstliga Australien och Nya Zeeland. Metaanalysen visade att avkastningen från betet ökade med 0,31 ton ts/ha när viloperioden ökade mellan betesomgångerna. Detta var dock beroende av djurtätheten på betet, vid hög beläggningsgrad är viloperioden extra viktigt för att betet ska kunna återhämta sig. Rötternas längd i betet ökade betesavkastningen med 1,61 ton ts/ha per meter på rötterna i betessvålen. Baljväxter ökade avkastningen på betet och råproteininnehållet i betet hade positiv effekt på djurens tillväxt.

Kolinlagring

Studien kunde inte visa att rotationsbete och ökad diversitet ökade kolinlagringen i marken vilket är ett viktigt argument för att introducera regenerativ betesstyrning. Huvudorsaken till det var att bara två studier kunde användas till den delen av analysen. Författarna menar dock att det finns belägg för att ökad beläggningsgrad under kort tid kombinerat med viltider som ökar återhämtningen av betet bör öka kolinlagringen i betet. Processerna är dock långsiktiga och svåra att mäta under försöksförhållanden som har korta tidsperspektiv. Vidare påpekas att anledningen till att olika studier visar på olika effekt på kolinlagringen beror till stor del på olika djurtäthet, intensiteten i driftsstyrningen och framför allt markens kolförråd (baseline) från början.

Svenska förhållanden

För det ekologiska jordbruket i Sverige visar studien att det lönar sig att öka antalet arter i betesvallen och att naturbeten med hög diversitet kan vara en tillgång för djurens produktion, om man kan utnyttja dem på rätt sätt. Vidare är det viktigt att dela in sina beten i fållor då rotationsbete ökar avkastningen från betet. Viltiden mellan avbetningar styrs av tid på säsongen och väderförhållanden (nederbörd). I betesvallar på åker är det viktigt att gynna baljväxterna och se till att ha med arter med långa rötter för att öka avkastningen på betet.

I figuren nertill har författarna till studien illustrerat hur olika strategier och diversiteten i betet kan definieras för olika betesprinciper. Figuren visar den glidande skala mellan olika betesprinciper från kontinuerlig betesdrift på areal med låg artrikedom till rotationsbete på diversifierade betesmarker.

Principskiss för betesprinciper och diversitet i betet. Det är figur 1 i studien som presenteras i denna nyhet. På x-axen finns olika strategier för betestyrning och på y-axen olika grader av diversitet i betet.

Läs hela studien:

Jordon M.W, Willis K.J., Bürkner P-C, Petrokofsky G. 2022.Rotational grazing and multispecies herbal leys increase productivity in temperate pastoral systems – A meta-analysis. Agriculture, Ecosystems and Environment 337 (2022)