Avkastning och livsmedelsförsörjning i ekologisk produktion Växtskydd och bekämpningsmedel i ekologisk produktion SLU ekologisk produktion och konsumtion (Epok)

Växtskyddsdagen hade i år temat sortblandning. Velemir Ninkovic och Björn Andersson anordnade en heldag med representanter från odling, rådgivning, handel och forskning med både internationella och nationella exempel och föredragshållare.

Ett homogent odlingsmaterial anses vara lättare hantera vid mekaniserad odling, men ur flera aspekter är monokultur problematisk. Odling av sortblandningar har potential att minska skadegörartrycket samt att ge ett bättre resursutnyttjande och därmed högre och stabilare avkastning samtidigt som negativa effekter på miljön kan reduceras. Trots detta är odlingen av sortblandningar begränsad i Sverige påpekade Velemir i inbjudan till Växtskyddsdagen.

De olika talarna redovisade fall där försök med sortblandning gav högre avkastning likt för potatis med Minna Johnsson och där sortblandningen inte gav högre skörd likt för raps vilket Albin Gunnarson från Sveriges Frö- och växtodlare redovisade. Anledningarna till varför det inte alltid hjälper att låta olika sorter konkurrera med varandra diskuterades och företrädare för handeln likt Per Gerhardsson från Lantmännen klargjorde att ökade kravspecifikationer inom till exempel bryggeriindustrin, gör att sortblandning är mer accepterat för foder och att det är en minskad acceptans för sortblandning generellt inom handeln. Samtidigt fungerar det utmärkt att kombinera olika sortblandningar om man som Peter Friberg från Saltå kvarn är medveten om vilka kvaliteter i exempelvis falltal som eftersträvas, även om det är enklare med ett homogent material. Det gäller alltså att veta vilken kvalitet som eftersträvas och uppnås med enskilda sorter för att se hur det sedan går att bibehålla den egenskapen tillsammans med de fördelar för växtskydd en sortblandning i många fall innebär. Ett exempel på hur sortblandning fungerar inom växtskydd berättade Velemir Ninkovic om. Doftprofilen från fältet ändras beroende av hur sorter kombineras, vilket kan repellera bladlöss och mekanismen bakom diskuterades av både Francesco Pennacchio, University of Naples och Martin Edwards från Newcastle University.

I den efterföljande diskussionen konstaterades att i ljuset av minskat urval av fungicider inom konventionell odling gäller det att inte låsa sig vid en lösning och här kan sortblandningar bidra. I Danmark finns det enligt Lise Nistrup nästan inga fungicider längre. Men sortblandningen bör testas i sortprover och det är viktigt att växtförädlingens rena linjer blir kvar för framtiden.

Se hela programmet här: Växtskyddsdagen