Sammanfattning biologisk mångfald

Ekologisk produktion har generellt positiva effekter på den biologiska mångfalden. Det finns fler arter och fler individer av många arter på ekologiska gårdar. Hur stor den positiva effekten är varierar mellan olika organismgrupper och beror på hur intensivt odlat landskapet är.

Frånvaro av kemisk bekämpning, variation i odlingen och betande djur är faktorer som är gynnsamma för mångfalden. Ekologisk produktion bidrar med ekosystemtjänster, även kallat naturnyttor, som pollinering, näringsfrigörelse från organiskt material och biologisk bekämpning av skadegörare. Naturnyttor som bidrar till större skördar.

Gå direkt till

Läs om definitioner av biologisk mångfald och ekosystemtjänster längst ner i avsnittet


Ekologisk produktion är positivt för den biologiska mångfalden

Forskning visar att det finns över 30 procent fler arter på ekologiska gårdar än på konventionella. Den positiva effekten av ekologisk produktion är störst i mer intensivt brukade områden, där en stor del av landskapet är åkermark, och där spannmålsodling dominerar. Detta enligt en forskningssammanställning från 2014 som omfattade 94 vetenskapliga studier, främst från Europa och Nordamerika.

Växter är den organismgrupp som visats gynnas mest av ekologisk produktion, med över 70 procent fler arter. I synnerhet gynnas växter som är insektspollinerade. En del av dessa är emellertid ogräs som lantbrukaren behöver begränsa så att dessa inte konkurrerar ut det som odlas. Bland leddjuren (mångfotingar, insekter, gråsuggor och spindeldjur) och fåglar var arterna enligt metastudien ungefär 20 procent fler på ekologiska gårdar. Speciellt gynnades pollinerande insekter med i genomsnitt 50 procent fler arter på ekogårdarna. Även antalet arter av mikroorganismer har visat sig vara högre i ekologisk produktion.  

Den positiva effekten av ekologisk produktion på biologisk mångfald har varit lika över 30 års tid. Därför är ekologisk produktion en beprövad och effektiv metod för att öka antalet arter i jordbrukslandskapet och för att vända den nedåtgående trenden för många arter som tidigare varit vanliga.

Läs mer i avsnittet Fler arter på ekologiska gårdar


Kemisk bekämpning och ensartad odling är viktiga  orsaker till försämrad mångfald

Effekten av ekologisk produktion på den biologiska mångfalden varierar mellan olika driftsinriktningar. Effekten har visats vara stor i spannmålsodling, vilket antas bero på att konventionell spannmålsodling bedrivs med konstgödsel och återkommande kemiska bekämpningar. Vilda växter och insekter dödas och de täta grödorna är en sämre livsmiljö för många arter. Även i mer varierade växtföljder  var effekten stor, men för gräsmarker, som vallar och beten, var skillnaden i biologisk mångfald mindre. Ändå fanns det 17 procent fler arter i dessa grödor på ekologiska gårdar.

Förutom frånvaron av kemisk bekämpning kan den gynsamma effekten bero på att växtföljderna är mer varierade på ekologiska gårdar. I ekologisk produktion bygger växtnäringsförsörjningen till stor del på biologisk kvävefixering med baljväxter samt tillförsel av organiska gödselmedel, oftast stallgödsel från djurproduktion. Dessutom har en större andel av de ekologiska gårdarna djur som betar och växtföljderna innehåller en större andel vall, vilket också är gynnsamt för biologisk mångfald. Även ekologiska växtodlingsgårdar har oftast vall i sina växtföljder och bidrar med en större mångfald av grödor och fler blommande grödor som gynnar inte minst insekter.

Läs mer i avsnittet Kemisk bekämpning är negativt för mångfalden


Fler och aktivare mikroorganismer i ekojordar

Ekologisk produktion gynnar organismer i marken som frigör växtnäring vid nedbrytning av växtrester och annat organiskt material, men totalt för gruppen nedbrytare har effekten på artrikedomen visats vara relativt liten. För mikroorganismer (bakterier, svampar med flera) visar studier att det finns betydligt fler arter och grupper av mikroorganismer på ekologiska gårdar.

Även mängden mikroorganismer och deras aktivitet är enligt internationella forskningsöversikter genomsnittligt större i ekologiskt brukade jordar än i konventionellt brukade. 

Läs mer i avsnittet Biologisk mångfald och aktivitet i marken


Störst effekt av eko i intensivt brukade landskap

Forskare har undersökt hur artrikedomen påverkades av andelen åkermark i landskapet, den genomsnittliga storleken på fälten och mängden livsmiljöer för olika organismer. Sådana livsmiljöer kan vara till exempel lähäckar, diken och åkerholmar. I Sverige kallas det landskapselement eller småbiotoper.

Olika organismgrupper påverkas olika beroende på hur rörliga de själva är och hur föroreningar rör sig. Sammantaget var den positiva effekten av ekologisk produktion större där andelen åkermark i landskapet var stor. Det vill säga skillnaden i antalet arter mellan ekologisk och konventionell produktion var större i ett mer intensivt brukat jordbrukslandskap. Däremot påverkade de enskilda fältens storlek eller andelen småbiotoper inte storleken på den positiva effekt som ekologisk produktion har. I samma typ av landskap var den biologiska mångfalden alltid större i ekologisk produktion.

Läs mer i avsnittet Odlingslandskapet påverkar effekter av ekologiskt lantbruk


Spara mark eller integrera naturnytta?

Det finns en diskussion internationellt och även i Sverige om vad som bäst gynnar den biologiska mångfalden. En intensiv produktion med höga skördar där mer mark kan bli över att avsättas i naturreservat eller en mer extensiv produktion i form av till exempel ekologiska produktionssystem med större miljöhänsyn och där skördarna blir genomsnittligt mindre.

En forskningsöversikt besvarar frågan med att det behövs både och för att värna den biologiska mångfalden och minska utrotningen av arter [Ref 6]. Både orörd natur och miljövänliga jordbruksmetoder som gynnar den biologiska mångfalden lokalt i odlingslandskapen. Stor biologisk mångfald i odlingslandskapet gynnar ekosystemtjänster som är till nytta i lantbruket, såsom pollinering av grödor och biologisk kontroll av skadegörare [Ref 2]. En rik mångfald på platser långt från själva odlingen kan inte ge denna naturnytta.

Läs mer i avsnittet Land sparing och land sharing – att spara eller dela mark


Värdet av och hoten mot biologisk mångfald

En rik biologisk mångfald har under lång tid ansetts vara viktig som en biologisk resurs för att upprätthålla olika naturnyttor och för att behålla motståndskraften, resiliensen, i våra ekosystem, på land och i hav, och för att säkerställa en handlingsfrihet inför framtida förändringar. Biologisk mångfald är således en försäkran inför kommande miljöförändringar för att bevara ekosystems stabilitet och att upprätthålla naturnyttor 

Globalt är det allt intensivare jordbruket en viktig orsak till att den biologiska mångfalden minskar. Föroreningar från jordbruket och förlusten av livsmiljöer gör att många organismer minskar kraftigt eller försvinner helt. Ekologisk produktion kan motverka de negativa effekterna av intensifieringen, men effekten varierar mellan olika grupper av organismer.

Läs mer i avsnittet Biologisk mångfald bidrar till hållbar utveckling


Fler studier behövs

De flesta studier av hur ekologisk produktion påverkar biologisk mångfald är från Europa och Nordamerika. Det finns därför behov av fler studier om hur den biologiska mångfalden påverkas av ekologiskt lantbruk i tropiska och subtropiska områden. En annan fråga som skulle behöva ytterligare, och mer riktade, studier är effekterna av ekologiskt lantbruk på sällsynta och rödlistade arter. Dessa är ofta beroende av speciella biotoper eller miljöer som sällan fångats in av studier på fält- och gårdsnivå, och kunskapen om hur olika odlingssystem påverkar deras förekomst är betydligt sämre än för den vanliga mångfalden.

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald är variationsrikedomen bland levande organismer. Biologisk mångfald mäts ofta i antalet arter, men den innefattar också den genetiska variationen inom arterna och variationen mellan olika ekosystem och naturtyper [Ref 279]. Av jordens alla arter är 1,8 miljoner namngivna. Uppskattningar av det totala antalet arter varierar mellan 5 och 100 miljoner. För ekosystemens funktioner har också tätheten, det vill säga antalet individer, stor betydelse.

Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster (även kallade naturnyttor) är de bidrag från ekosystemen som påverkar människors livskvalité. Exempel på naturnyttor är pollinering, biologisk bekämpning av skadegörare, fastläggning av kol i marken som motverka klimatförändringarna och bidrag till näringsämnenas kretslopp. Även ekosystem som är påverkade av människan levererar olika naturnyttor.

Exempel på en naturnytta: Biologisk bekämpning är när levande organismer bekämpar skadegörare. Det är ofta organismer som förekommer naturligt, till exempel spindlar, rovinsekter, bakterier eller nematoder. Men det kan också vara att vi sätter ut inköpta och odlade organismer som är fiender till skadegörarna.

Naturvårdsverket om ekosystemtjänster

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger människan och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Pollinering, naturlig vattenreglering och naturupplevelser är några exempel.

Ett modernt samhälle använder olika naturresurser. Ett ekosystem är en avgränsad mark- eller vattenyta där levande växter, djur, insekter och mikroorganismer lever i ett kretslopp och är beroende av och påverkar varandra. Ett ekosystem kan vara en skog, stadspark, insjö men också hela planeten. Ekosystemtjänster särskiljer sig genom att vara beroende av levande organismer.

Ekosystemtjänster är mer än naturresurser som exempelvis spannmål, kaffebönor och träråvaror. De inkluderar allt människan kan dra nytta av i ett fungerande och levande ekosystem, som till exempel att puls och blodtryck sänks när vi vistas i naturen.

http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster