Sammanfattning

Räknat per kg produkt är klimatpåverkan ungefär lika stor för ekologiska som för konventionella livsmedel. Det gäller för de flesta animaliska (kött och mejeriprodukter) och växtbaserade livsmedel. Både skörd och utsläpp av växthusgaser är ofta lägre för ekologiskt odlade åkrar jämfört med konventionella, men skillnaden utjämnas när utsläppen fördelas på en mindre mängd producerade livsmedel.

Det är stor variation i klimatpåverkan mellan olika grödor och mellan individuella gårdar både inom ekologisk och konventionell produktion. Det är betydligt större skillnader i klimatpåverkan mellan animaliska produkter och växtbaserade livsmedel, än mellan samma produkt från antingen ekologiska eller konventionella produktionssystem.

Gå direkt till


Generellt små skillnader i klimatpåverkan från ekologiskt jämfört med konventionellt

Odling av en ekologisk åker ger ofta lägre utsläpp av växthusgaser än motsvarande yta konventionellt odlad åker. Det beror till stor del på skillnader i kväveförsörjningen. Det tillförs generellt mindre mängd kväve på ekologiska åkrar och kvävet kommer i huvudsak från kvävefixerande baljväxter och från stallgödsel. På konventionella gårdar med enbart växtodling tillförs kvävet främst i form av industriellt framställt mineralkväve, så kallad konstgödsel. På konventionella djurgårdar används både stallgödsel och konstgödsel. Att man inom ekologisk produktion inte använder konstgödsel ger två positiva klimateffekter för den ekologiska åkern: 1) minskade utsläpp av lustgas (som är en kraftig växthusgas) som följd av en mindre mängd kvävegödsel, och 2) inga utsläpp av växthusgaser från tillverkning av konstgödselkväve.

Jämför man klimatpåverkan per kg mat som produceras blir klimatpåverkan däremot ofta likartad från konventionellt och ekologiskt lantbruk. Även om utsläppen per hektar åker eller per djur är lägre i ekologisk produktion är avkastningen också genomsnittligt mindre. Då blir det färre kg mat som utsläppen från traktorn, lustgasen från åkern och metanet från kon kan fördelas på.

För att förbättra den ekologiska produktionen ur klimatsynpunkt finns det i KRAV:s regelverk ett antal regler som berör detta, till exempel krav på enbart förnybar energi i växthus. Svenska gårdar, både ekologiska och konventionella, kan också bli klimatcertifierade utifrån ett gemensamt regelverk, ”Svenskt Sigill - Klimatcertifiering” som innebär en rad åtaganden för att minska klimatpåverkan.

Läs mer i avsnitt: Klimatpåverkan är ungefär lika stor från ekologisk som från konventionell mat


Ekologiska jordar innehåller ofta mer kol

Jordbruksmarken innehåller stora mängder kol och en viktig klimatåtgärd är att se till att markkolet bibehålls. På vissa platser finns också potential att lagra in kol i marken och på så sätt minska mängden koldioxid i atmosfären. Ekologiskt odlade jordar innehåller ofta mer kol än konventionella åkrar eftersom vallodling (odling av fleråriga klöver- och gräsarter) är vanligt i alla ekologiska odlingssystem, även på de gårdar som inte har djur eller har djur som inte äter vallfoder. Potentialen att lagra in ytterligare kol är dock varierande. Den är oftast begränsad på jordar som redan har högt kolinnehåll. Dock är det viktigt att kolet stannar i jorden – både för klimatet och för markbördigheten.

Läs mer i avsnitt: Kolinlagring i jordbruksmark – finns skillnader mellan ekologiska och konventionella jordar?


Mindre mängd animalier viktigt för minskad klimatpåverkan

Som komplement till att studera klimatpåverkan från enskilda livsmedel, har forskare också studerat hur stor klimatpåverkan skulle bli om olika framtidsscenarier för ekologiskt jordbruk skulle bli verklighet. Resultaten visar att ekologiskt lantbruk i kombination med minskad animaliekonsumtion och minskat svinn kan producera tillräckligt med mat och minska klimatpåverkan utan att arealbehovet ökar.

Framtidsscenarierna visar att det finns stor potential att minska klimatpåverkan från livsmedelssystemet genom förändrade kostmönster. Framför allt är det genom en minskad konsumtion av animaliska livsmedel i rika länder som Sverige som klimatpåverkan från kosten kan minska. Andra åtgärder som kan minska utsläppen är minskad konsumtion av choklad, godis, alkohol och annat som vi också behöver äta mindre av för vår hälsa. Kaffe är också en inte obetydlig utsläppskälla, liksom bomull för kläder.

Att minska utsläppen i hela livsmedelskedjan är också viktigt, till exempel genom kortare och effektivare transporter och minskad och förnybar energianvändning i förädlingsledet. Att äta lokalt producerade oförädlade livsmedel som spannmål, baljväxter, rotfrukter, fältodlade grönsaker och frukt är det bästa för klimatet. Att inte slänga mat och att inte äta för mycket är också viktigt för minskade utsläpp.

Läs mer i avsnitt: Vad vi äter påverkar klimatet


Metan och lustgas största källorna till växthusgaser från jordbruket

De tre viktigaste växthusgaserna är koldioxid, metan och lustgas. Koldioxid är den gas som bidragit mest till den uppvärmning vi ser idag och orsakas av användning av fossila bränslen. De största källorna till växthusgaser inom jordbruket är dock metan från idisslarnas fodersmältning, från stallgödsel och risodling, och lustgas som bildas när kväve omvandlas i marken samt vid tillverkning av konstgödselkväve.

Nettoutsläppen av koldioxid måste minska ned till noll på sikt för att klimatmålen ska nås medan det räcker med att stabilisera metanutsläppen, fast på en lägre nivå än idag.

Varje kg fossil koldioxid som släpps ut bidrar till att temperaturen höjs ytterligare eftersom koldioxiden blir kvar och värmer under lång tid. Ökade utsläpp av metan ökar dock uppvärmningen medan minskade utsläpp av metan medför en temperatursänkning. Det är därför viktigt att även utsläppen av metan totalt på jorden minskar, trots att metanet ingår i ett kretslopp.

Lustgas (N2O) är också en kraftig växthusgas som blir kvar länge i atmosfären – utsläpp av 1 kg lustgas motsvarar utsläpp av cirka 298 kg koldioxid i ett 100-årsperspektiv. Kvävekretsloppet där kväve i marken omvandlas till olika kväveformer medför att kväve som man gödslar med i jordbruket genererar utsläpp av lustgas från marken.

Läs mer i avsnitt: Växthusgaserna – koldioxid, metan och lustgas


Mer än klimat måste beaktas

Att snabbt minska utsläppen av växthusgaser är mycket viktigt för att förhindra klimatförändringar. Utsläppen behöver minska i alla sektorer inklusive livsmedelssektorn och lantbruket. Men när vi ska utforma en mer hållbar livsmedelsproduktion är det viktigt att inte enbart ta hänsyn till utsläppen av växthusgaser. Andra aspekter att beakta är till exempel hur markens bördighet och kvalitet påverkas, hur stor användningen av bekämpningsmedel är, hur produktionen påverkar den biologiska mångfalden och hur djuren mår.

Samtidigt är det viktigt att jordbruket levererar tillräckligt med nyttiga livsmedel för att föda en växande befolkning, gärna på en så liten yta som möjligt för att ge mer plats åt naturliga ekosystem och skog. Det gäller att skapa produktiva lantbrukssystem som också minimerar skadliga effekter på ekosystemen och bevarar den framtida förmågan hos marken att producera livsmedel.

Läs mer i avsnitt: Mer än klimat har betydelse för hållbarhet i lantbruket